- Världen är ingen trevlig plats, genom sin utrikespolitik säger Trump att det inte alltid fungerar att vara bussig, konstaterar Dale Kuehne, professor i statsvetenskap vid Saint Anselm College i New Hampshire.
- När det gäller Nordkorea och Palestinafrågan så har USA gått tillbaka till en mer konfrontativ politik, som påminner om den som Ronald Reagan förde på 1980-talet.
Sig själv närmast
Samtidigt, betonar Kuehne, ser Trump sig inte som en världsledare. Det var tydligt i hans installationstal på Capitoliums trappa den där gråa fredagen i Washington DC för ett år sedan. Anförandet handlade i huvudsak om hemlandet – om att sätta "Amerika först". Globalt ville Trump backa ur en rad avtal och konflikter, han betonade vikten av gränsbevakning och att vara sig själv närmast även internationellt.
Bara några månader senare gjorde han tvärtom, då beordrade han en robotattack mot en syrisk flygplats efter uppgifter om att regimen genomfört en gasattack – något företrädaren Barack Obama aldrig gjorde. Och Trump har inte backat ur Afghanistan, trots vallöften om att sätta stopp för USA:s engagemang i konflikten där. Faktum är att han hintat att fler amerikanska soldater kan komma att sändas dit.
Men i övrigt har president Trump i mångt och mycket följt sin isolationistiska agenda, enligt devisen "Gör Amerika stort igen". Under sitt första år sökte Trumpstyret upprepade gånger inrätta inreseförbud mot människor från i huvudsak muslimska länder, vilket utlöste jätteprotester. De första varianterna stoppades i domstol som grundlagsvidriga och bidrog till bilden av Trump som främlingsfientlig. Parallellt har USA:s president sökt stöd för sin kamp mot "radikal islamisk terrorism", bland annat genom två längre rundresor i Mellanöstern och i Asien – där han även sålde försvarsmaterial och andra USA-tillverkade produkter.
Nyckfullt och plötsligt
Den största förändringen med president Trump är ändå den nya hårda ton som nu kommer från Vita huset. Beväpnad med Twitter drar sig Trump inte för att göra personangrepp på andra världsledare eller att, som i höstas, dela ifrågasatta videoklipp från en brittisk islamfientlig organisation. Ordkriget mot Nordkoreas diktator Kim Jong-Un, eller "raketmannen" som Trump kallar honom, upprör världsledare. Och rapporterna om att Trump kallat Haiti, El Salvador och vissa afrikanska nationer för "skithålsländer" har resulterat i en internationell proteststorm.
Donald Trumps karaktäristiska nyckfullhet och oförutsägbarhet har också stor betydelse globalt. Få förstod – mer än några dagar i förväg – att Trump tänkte bryta med decennier av internationell politik och erkänna Jerusalem som Israels huvudstad. Och plötsligt har USA:s president en mjukare ton när han talar om Kina, till skillnad från valrörelsens hårda utfall mot "valutamanipulatören".
- USA ses inte längre som pålitligt, andra länder vet inte var de har oss. Det skadar USA internationellt, säger Dennis Goldford, professor i statsvetenskap vid Drake University i Iowa.
Helt oförändrad
Både Goldford och Kuehne noterar att de som trodde att Trump skulle förändras av det högsta ämbetet fick fel. Affärsmannen, tv-personligheten och presidentkandidaten Donald Trump är densamme som den vi ser som president. Men, säger Kuehne, det kan också vara en fördel.
- Om man ska komma någonstans med diplomati måste man veta vilken typ av person man har att göra med, och det vet man med Trump. Om världsledare kan bortse från vissa käpphästar och förhandla om specifika frågor tror jag att de kan komma långt – till exempel när det gäller flyktingfrågan. Faktum är att han är pragmatisk.
Men sådana initiativ måste nog komma utifrån. På Trumps agenda för 2018 syns få internationella punkter, vid sidan av den sedan länge uttalade ambitionen att mäkla fred mellan israeler och palestinier (som bedömare anser punkterades av Jerusalemerkännandet). I stället vill presidenten få till en invandringsreform och en infrastrukturlag – samt hjälpa det egna partiet Republikanerna till segrar i höstens kongressval.
TT
Fakta: Så ser världen på USA:s president
Förtroendet för USA:s ledarskap har fallit rejält under Donald Trumps första år som president, visar en färsk mätning från Gallup. 30 procent av de tillfrågade i totalt 134 länder gör nu tumme upp för USA:s agerande, till skillnad från 48 procent under Barack Obamas sista år som president.
Vid halvårsskiftet, när Trump hade varit president i knappt ett halvår, presenterade opinionsinstitutet Pew Research Center en undersökning som gjorts i 37 länder rörande tilltron till USA och dess ledare. Den hade då fallit markant i stora delar av världen, och enbart ökat i två länder (Israel och Ryssland). Medianvärdet för hur många som ansåg att Trump internationellt gör det rätta var 22 procent.
Länder där förtroendet för USA:s president minskat mest i procent:
Land Förtroende för Barack Obama 2014-2016 Förtroende för Donald Trump 2017
Sverige 93 10
Tyskland 86 11
Nederländerna 92 17
Sydkorea 88 17
Frankrike 84 14
Länder där förtroendet för USA:s president ökat eller minskat minst i procent:
Ryssland 11 53
Israel 49 56
Jordanien 14 9
Nigeria 63 58
Venezuela 26 20
Källa: Gallup och Pew Research Center
Fakta: Donald Trump
Född 1946 i Queens i New York. Har ekonomexamen med inriktning på fastigheter från University of Pennsylvania. Har byggt ett fastighetsimperium med fokus på bland annat hotell och golfbanor. Kontroversiell miljardär och tv-personlighet som äger ett stort antal bolag och skrivit ett 15-tal böcker.
Med sin tuffa invandringsretorik och löftet att göra Amerika stort igen vann republikanen Trump till mångas förvåning presidentvalet 2016 över demokraten Hillary Clinton. Trump är den förste presidenten i USA som inte har erfarenhet som folkvald politiker eller militär, även om han övervägt att ställa upp i presidentval tidigare. Tillträdde den 20 januari 2017.
Donald Trump är fembarnspappa och inne på sitt tredje äktenskap. Gift med slovenskamerikanska Melania Trump sedan 2005. Dottern Ivanka Trump arbetar i Vita huset liksom maken Jared Kushner, som är en av Trumps högt uppsatta rådgivare.
Bakgrund: Globala milstolpar under Trumps första år
President Donald Trumps devis "Amerika först" gäller även internationellt. Men han har också gjort sig känd som en president som står försvaret nära och som har stort förtroende för sina generaler. Strategiskt har Trump sagt att han, till skillnad från företrädaren Barack Obama, inte kommer att vara så öppen om sina planer – i stället vill han överraska motståndaren. Här är ett urval händelser från Trumps första år:
Resorna: USA:s president Donald Trumps första utlandsresa gick inte till grannländerna Kanada eller Mexiko, som är brukligt. I stället reste han i maj till Saudiarabien och fortsatte därefter till Israel, de palestinska områdena, Vatikanen, Italien, ett Natotoppmöte i Belgien och ett G7-möte på den italienska ön Sicilien. Han har besökt Europa flera gånger och gjorde under hösten en rundresa i Asien med besök i Japan, Sydkorea, Kina, Vietnam, Filippinerna.
Frihandelsavtalen: Trump drog sig ur Stillahavsavtalet TPP, satte förhandlingarna om det transatlantiska frihandelsavtalet TTIP på paus och inledde omförhandlingar om det nordamerikanska Naftaavtalet.
Globala avtal: I juni meddelades att USA drar sig ur Parisöverenskommelsen om klimatet. Under hösten tog Trump också sin hand från det internationella kärnenergiavtalet med Iran, men USA:s sanktioner har inte återinförts.
Konflikterna: Presidenten har i stort hållit fast vid sin företrädare Barack Obamas strategi gentemot jihadiströrelsen Islamiska staten (IS), som går ut på att stöda lokala markstyrkor i Irak och Syrien. Men Trump har gett befälhavare på marken mer fria händer och under hans tid som president har IS tvingats tillbaka på bred front. Trump har också lovat att stanna i Afghanistan, att "slåss för att vinna" och antytt att antalet soldater där kan komma att öka. Hans vallöfte att bygga en gränsmur mot Mexiko har fortsatt att reta upp människor i USA:s grannland. Och de upptrappade hoten mot och från Nordkoreas ledare har oroat många.
Mellanöstern: I december bröt USA:s president med rådande konsensus och erkände Jerusalem som Israels huvudstad samt meddelade att USA ska flytta sin ambassad dit. Palestinska ledare reagerade med ilska och sa att USA inte längre kan agera fredsmäklare i konflikten. Vita husets Mellanösterstrategi skulle läggas fram efter nyår men dröjer.
Ryssland: Under valrörelsen fällde Donald Trump flera Rysslandsvänliga uttalanden och bedömare spådde att relationen mellan Moskva och Washington DC skulle bli varmare när han tillträdde. Det skedde inte, i stället har Trumps första år i Vita huset skuggats av utredningar om rysk påverkan under valrörelsen 2016 och frågan om huruvida Trumpkampanjen samarbetade med Moskva.
FN och biståndet: När han höll sitt första tal inför FN:s generalförsamling i september var Trump mitt inne i en ordfajt med Nordkoreas diktator Kim Jong-Un. Många höjde på ögonbrynen när Trump i talarstolen hotade att "totalförstöra" Nordkorea. Och Trumps FN-ambassadör Nikki Haley hotade i december FN:s medlemmar med indraget bistånd om de inte ställde sig på USA:s sida vid en generalförsamlingsomröstning om Trumps Jerusalemutspel.
