Storbritanniens premiärminister Theresa May under en presskonferens i torsdags.
Storbritanniens premiärminister Theresa May under en presskonferens i torsdags.

May: Inte lättare med brexit utan mig

Theresa May biter tillbaka mot de kritiker som vill sparka henne av missnöje med det omstridda brexitavtalet. Att byta premiärminister underlättar inte skilsmässan med EU, säger den brittiska ledaren.

ANNONS
|

May har drabbats av tunga regeringsavhopp och krav på en misstroendeomröstning sedan förslaget till utträdesavtal med EU presenterades i veckan. Men hon står fast vid sin linje.

- Politikens värld är hård och jag har befunnit mig i den under en lång tid, säger premiärministern i en intervju med Sky News.

- De kommande sju dagarna kommer att bli avgörande, det kommer att handla om landets framtid.

ANNONS

Varnar upprorsmakare

Avtalstexten har fått kraftig kritik både från EU-vänner och från brexitivrare. Om en vecka ska EU:s medlemsländer ta ställning till uppgörelsen. Om de ger den grönt ljus måste uppgörelsen sedan passera det brittiska parlamentet – där både oppositionen och flera ledamöter i Mays eget Konservativa partiet lovat att stoppa den. Än så länge tycks dock motståndarna i de egna leden inte ha fått ihop tillräckligt många missnöjesbrev – minst 48 – för att utlösa en misstroendeomröstning om ledarskapsposten, konstaterar May.

Hon varnar upprorsmakarna för konsekvenserna av ett ledarbyte.

- Det kommer inte att göra förhandlingarna (med EU) enklare och det kommer inte att förändra sammansättningen i parlamentet, säger hon till Sky News.

Corbyn kritisk

May hoppas få hjälp av ledamöter från oppositionspartiet Labour vid brexitomröstningen i parlamentet. Men Labourledaren Jeremy Corbyn säger att partiet inte kommer att stödja avtalet, bland annat av missnöje med bristfälliga garantier för arbetares rättigheter och miljöskydd.

Corbyn hävdar också att Labour skulle kunna förhandla fram ett bättre avtal, även under den relativt korta tid som återstår före utträdet.

ANNONS
TT

Fakta: Britternas väg in och ut ur EU

1 januari 1973: Storbritannien – samt Danmark och Irland – blir medlemmar i dåvarande EG.

5 juni 1975: 67 procent av britterna röstar för att stanna kvar i EG i en folkomröstning.

23 januari 2013: Premiärminister David Cameron lovar att hålla en ny folkomröstning om fortsatt EU-medlemskap, sedan landet först försökt förhandla om sin relation till unionen.

23 juni 2016: 52 procent av britterna röstar för att lämna EU i en folkomröstning. Som följd av resultatet lämnar Cameron sitt jobb och ersätts av dåvarande inrikesministern Theresa May.

29 mars 2017: Premiärminister May meddelar formellt att Storbritannien åberopar Lissabonfördragets utträdesparagraf, artikel 50.

19 juni 2017: De första utträdesförhandlingarna mellan EU och Storbritannien inleds i Bryssel.

14 november 2018: Storbritanniens regering säger sig acceptera det utkast till utträdesavtal som tagits fram av förhandlarna.

29 mars 2019: Storbritannien tänker formellt lämna EU, oavsett om utträdesavtalet godkänts eller inte.

30 mars 2019: Om ett godkänt avtal finns på plats inleds en övergångsperiod för att möjliggöra ett så smidigt utträde som möjligt. Samtidigt kan formella förhandlingar inledas om framtida relation och handelsavtal mellan EU och Storbritannien.

31 december 2020: Övergångsperioden löper ut, såvida inte förhandlingarna om framtida relation ännu inte är klara.

ANNONS