Tanken var att det framtvingade nyvalet före jul skulle lösa den utdragna konflikten. Men det slutade i status quo: självständighetsivrarna behöll en knapp majoritet i det katalanska parlamentet.
Och positionerna är minst lika låsta som efter den katalanska självständighetsförklaringen i slutet av oktober, vilken fick centralregeringen att avsätta Puigdemonts styre och ta full kontroll över regionen.
Puigdemonts valallians insisterar nu på att återigen svära in honom som regionpresident. Kruxet är att han befinner sig i exil i Bryssel, för att undkomma den arresteringsorder som väntar honom i Spanien.
Hotar med domstol
Men Tillsammans för Katalonien undersöker möjligheten att installera honom via videolänk, eller ett ombud – vilket Madrid vägrar acceptera.
- Det är absurt att någon strävar efter att bli den katalanska regionregeringens president som en rymling i Bryssel – det är en fråga om sunt förnuft, säger Spaniens premiärminister Mariano Rajoy i ett tal i Madrid, enligt Reuters.
Men han nöjer sig inte med att håna idén. Om Puigdemont deltar i installationsprocessen på distans kommer centralregeringen omedelbart att utmana detta i författningsdomstolen – och om han svärs in kommer Madrid att behålla sitt direktstyre över regionen, säger Rajoy. Detta tills en regionpresident som betraktas som legitim tillträder.
Enligt regelverket måste regionpresidenten "presentera sitt regeringsprogram för parlamentet". Regeringen anser att det innebär att hen måste närvara fysiskt vid sin installation. Det anser även regionparlamentets egna juridiska experter, enligt uppgifter i spanska medier.
Osäker majoritet
Men separatisterna hävdar att det är upp till parlamentets ledamöter, eller dess talman, att tolka reglerna. Den senare utses på onsdag när den nyvalda församlingen sammanträder för första gången.
I slutet av januari väntas sedan Kataloniens nya ledare sväras in.
- Vi är övertygade om att Puigdemont den 31 januari kommer att vara alla katalaners president, sade Tillsammans för Kataloniens kampanjchef Elsa Artadi i fredags.
Separatisterna kan dock få svårt att fylla tillräckligt många stolar i parlamentet för att kunna utnyttja sin majoritet. Åtta av dess ledamöter är antingen i exil eller sitter fängslade i Spanien för sin delaktighet i självständighetsprocessen.
Högsta domstolen har bestämt att de fängslade politikerna inte kommer att få permission för att närvara i parlamentet. De ska dock kunna delegera sin rösträtt till någon annan. Men det är oklart vad som gäller för mandaten för ledamöterna i exil.
Bakgrund: Katalonienkrisen
Den 1 oktober höll Katalonien en folkomröstning om huruvida regionen ska fortsätta vara en del av Spanien eller bryta sig ur och bli självständigt. Av de 42,3 procent av de röstberättigade som röstade sade 90 procent ja till självständighet.
Folkomröstningen hade olagligförklarats av författningsdomstolen, och valdagen var stundtals våldsam när polis försökte hindra väljare från att rösta.
Den 27 oktober röstade regionparlamentet igenom en självständighetsförklaring.
Centralregeringen reagerade genom att, med stöd i konstitutionens artikel 155, att avsätta regionregeringen och upplösa regionparlamentet. Nyval utlystes till den 21 december.
Flera ministrar och andra delaktiga i självständighetsrörelsen har häktats eller har en arresteringsorder mot sig misstänkta för bland annat uppvigling och uppror. Bland dem den avsatte regionpresidenten Carles Puigdemont, som bedrev sin valkampanj från exil i Bryssel.
Hans Tillsammans för Katalonien blev näst största parti i nyvalet med 21,6 procent av rösterna. Tillsammans med det andra stora separatistiska partiet ERC (21,4 procent) och det lilla vänsterradikala CUP (4,5 procent) fick självständighetsivrarna återigen knapp majoritet i parlamentet.
