Storbritanniens premiärminister Theresa May höll regeringsmöte på tisdagen och utlovade samtal med såväl näringslivet som fackförbunden om vad som nu ska ske kring brexit.
Efter förra veckans rungande nej i parlamentet till Mays utträdelseavtal med EU är ovissheten stor. Från olika håll i underhuset skrivs nu på ändringsförslag inför nästa vecka om olika sätt för att ta saken framåt.
Folkomröstning?
Oppositionspartiet Labour vill att underhuset ska få tid att debattera och rösta om olika alternativ till att undvika att britterna lämnar EU utan ett färdigt avtal.
"Det är dags för Labours alternativa plan att ta plats på scen, samtidigt som alla alternativ hålls öppna, inklusive tanken på en folkomröstning", heter det från partiledaren Jeremy Corbyn enligt Reuters.
Om det i slutändan skulle bli en ny folkomröstning är det samtidigt långt ifrån avgjort vad Labour kommer att förorda.
- Det blir i så fall ett beslut som partiet då måste fatta, säger parlamentsledamoten Rebecca Long-Bailey till BBC.
Talman avgör
Labours förslag lär dock knappast få stöd av en majoritet. Bättre ser det i så fall ut för ett förslag från enskilda Labour-ledamoten Yvette Cooper som går ut på att kräva förlängd förhandlingstid året ut, om inget avtal ännu är klart senast den 26 februari.
Även ett förslag från EU-vänlige Dominic Grieve från Konservativa partiet har goda chanser att gå igenom och skulle i så fall innebära att brexitfrågan stöts och blöts under ett antal tisdagsdebatter i februari och mars där parlamentet kan enas om resolutioner kring vad regeringen borde göra.
Vilka ändringsförslag som parlamentsledamöterna i slutändan får rösta om nästa tisdag avgörs först i sista stund av talman John Bercow.
Hård gräns?
I Bryssel finns samtidigt fortfarande inga besked om när Theresa May väntas till staden för att diskutera förhandlingsläget. EU-kommissionens chefstalesman Margaritis Schinas varnar under tiden för konsekvenserna om Storbritannien helt sonika lämnar EU utan en uppgörelse.
- Om ni vill pressa mig och spekulera i vad som sker på Irland i ett avtalslöst läge så ser jag det som ganska givet: då får vi en hård gräns, säger Schinas på sin dagliga pressbriefing.
Fakta: Brexitproblemet på Irland
Nordirland exploderade i slutet av 1960-talet i upplopp och våldsamheter mellan Londontrogna unionister och Irlandsvänliga republikaner. På båda sidor fanns militanta terrorrörelser som använde sig av mord och bombdåd. Totalt har över 3600 personer dödats och tiotusentals blivit skadade.
I det så kallade Långfredagsavtalet 1998 enades de olika politiska grupperna samt Storbritanniens och Irlands regeringar om förhållandena för en maktdelning. Avtalet innebär bland annat att gränsen ska hållas öppen och att invånarna i nord fritt får välja om de vill vara irländska eller brittiska medborgare eller både och. Nordirland har samtidigt rätt att bryta sig ut och ansluta sig till republiken Irland, om det godkänns i folkomröstningar på båda sidor om gränsen.
För att undvika nya problem i och med Storbritanniens kommande utträde ur EU har parterna enats om en nödlösning – kallad backstop på brexitengelska – för att hålla gränsen öppen. Nödlösningen ogillas dock starkt av unionisterna och många brexitvänliga brittiska parlamentsledamöter som tills vidare vägrat att godkänna det utträdelseavtal som förhandlats fram.
