Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies
Prova

Ligg på Plus från start - hela innehållet för 1 kr Fri tillgång till all lokaljournalistik.

180709-etiopieneritrea-711899_se.hp_1.jpg
Etiopiens premiärminister Abiy Ahmed och Eritreas president Isaias Afwerki.

Löfven: Fredsavtalet väldigt betydelsefullt

"Krigstillståndet mellan de två länderna har nått ett slut", twittrar Eritreas informationsminister. Detta sedan landet efter decennier av konflikt skrivit under ett gemensamt fredsavtal med den tidigare ärkefienden Etiopien.

- Det är väldigt betydelsefullt för de två länderna och Afrikas horn, regionen som helhet, och vi räknar med och hoppas att det här håller i sig. Om Sverige kan göra något i den processen, som underlättar det, så ska vi också se på den möjligheten, säger statsminister Stefan Löfven (S) om fredsbeskedet till TT:s utsände i FN:s högkvarter i New York.

Etiopien och Eritrea befinner sig inte längre formellt i konflikt med varandra. På måndagen meddelade grannländerna i ett gemensamt uttalande att krigstillståndet är över.

"En ny era av vänskap och fred har inletts", twittrade Eritreas informationsminister Yemane Gebremeskel när måndagens avtal skrivits under.

"Båda länder kommer nu att arbeta för att främja ett nära samarbete inom politiska, ekonomiska, sociala, kulturella och säkerhetspolitiska områden", fortsatte han.

Träffades i Asmara

Fredsavtalet skrevs under av Etiopiens premiärminister Abiy Ahmed och Eritreas president Isaias Afwerki i Eritreas huvudstad Asmara. Det skedde bara en dag efter den historiska överenskommelse som signerades på söndagen, och som bland annat innebär normaliserade relationer och öppna gränsövergångar.

Enligt Eritreas informationsminister var stämningen på statsbanketten med de båda ledarna "hypnotisk".

- Vi kom överens om att flygbolagen ska börja resa, att hamnar ska bli tillgängliga, att människor ska kunna flytta mellan de två länderna och att ambassader ska öppnas, sade Isaias Afwerki enligt nyhetsbyrån AFP.

Den tidigare osämjan mellan Eritrea och Etiopien grundar sig mest närliggande i kriget 1998–2000 då omkring 100 000 människor dödades. Striderna gällde var gränsen skulle dras mellan de två länderna. Den tidigare underrättelsetjänstemannen Abiy Ahmed, som tillträdde i april, anses vara en starkt bidragande faktor till tövädret.

"Historisk möjlighet"

På måndagskvällen besökte FN:s generalsekreterare António Guterres Etiopiens huvudstad Addis Abeba för ett möte med Abiy Ahmed. Guterres sade i samband med besöket att FN:s sanktioner mot grannlandet Eritrea kan komma att lyftas med anledning av fredsavtalet, rapporterar Reuters.

Sveriges utrikesminister Margot Wallström (S) uttrycker liksom Löfven förhoppningar efter överenskommelsen.

"Sverige välkomnar varmt överenskommelsen mellan Eritreas president Isaias Afwerki och Etiopiens premiärminister Abiy Ahmed. Två decennier av konflikt och misstro går nu mot sitt slut, och avtalet öppnar en historisk möjlighet för fred och samarbete mellan de två länderna, vilket är avgörande för en positiv och hållbar utveckling på hela Afrikas horn", skriver hon i ett uttalande.

Wallström tillägger att Sverige står redo att tillsammans med FN bidra till att avtalet genomförs.

Fakta: Konflikten Etiopien-Eritrea

TT

Konflikten mellan Etiopien och Eritrea är infekterad och sträcker sig långt tillbaka i tiden. Under 1800-talet var Eritrea en italiensk koloni men landet togs senare över av Storbritannien under andra världskriget då Etiopien ockuperades tillfälligt. Efter kriget ville Etiopien dock ta kontroll över Eritrea, men flertalet eritreaner ville ha självständighet.

1951 införlivades Eritrea i Etiopien. Motståndet mot det etiopiska styret växte och 1961 utbröt ett väpnat uppror som blev starten på 30 års frihetskrig.

Så småningom beslutade världssamfundet om en kompromiss.

Mellan 1998 och 2000 kulminerade konflikten mellan länderna i ett blodigt krig som utlöstes av en gränstvist. Upp till 100 000 människor dog innan striderna upphörde efter internationell medling där parterna enades om att låta en kommission tillsatt av FN avgöra gränsdragningen. Men när kommissionen slog fast att det omstridda området Badme tillhör Eritrea vägrade Etiopien att godkänna det. Regeringen i Addis Abeba har krävt nya förhandlingar med Eritrea, något som regeringen i Asmara vägrat att gå med på.

Källa: Utrikespolitiska institutet

MEST LÄST