Den tidigare ministern i Kataloniens regionregering Jordi Turull sitter i fängsligt förvar i väntan på rättegång. På lördagen inledde han och en annan separatistledare en hungerstrejk. Arkivbild.
Den tidigare ministern i Kataloniens regionregering Jordi Turull sitter i fängsligt förvar i väntan på rättegång. På lördagen inledde han och en annan separatistledare en hungerstrejk. Arkivbild.

Katalanska separatistledare i hungerstrejk

Två av de frihetsberövade katalanska ledarna som riskerar långvariga fängelsestraff har inlett en hungerstrejk, uppger spanska medier.

ANNONS
|

Det gäller Jordi Sànchez, tidigare ledare för självständighetsrörelsen ANC, och Jordi Turull, ex-minister i den katalanska regeringen. Båda misstänks för uppror i samband med förra höstens otillåtna folkomröstning och efterföljande utropande av Katalonien som självständig republik.

Den allmänne åklagaren har i Sànchez fall yrkat på fängelse i 17 år för uppror och i Turulls fall 16 år för uppror och missbruk av allmänna medel.

Ska märkas

Separatistledarna inledde hungerstrejken på lördagen. Hur länge den ska pågå är oklart. Syftet med aktionen är att stärka den internationella uppmärksamheten kring hela det åtalade katalanska ledarskiktet, enligt ANC.

ANNONS

- Jag rekommenderade inte den här handlingen. Det är mina klienters beslut och de har mitt fulla stöd, sade advokat Jordi Pina på en pressträff i Barcelona enligt AFP.

Pina läste också upp ett uttalande från Sànchez och Turull, som sitter ihop med fem andra separatistledare i fängelset Lledoners, cirka sju mil norr om Barcelona. I texten anklagar de Spaniens författningsdomstol för att blockera deras överklaganden till Europeiska domstolen för mänskliga rättigheter.

Misstror systemet

Separatistledarna i LLedoners har varit i fängsligt förvar 8–13 månader. I förra månaden sade Sànchez till Reuters att han är övertygad om att inte kunna få en rättvis rättegång i Spanien.

"Vi begär ingen specialbehandling av domstolen. Men vi kommer inte passivt att acceptera diskriminering och obefogade förseningar", säger Sànchez och Turull i sitt uttalande.

Enligt Spaniens vice premiärminister Carmen Calvo respekteras de åtalades rättigheter:

- Vi lever med rättssäkerhet. Men vi måste också förstå att alla är lika inför lagen.

ANNONS

Många åtalade

Åklagarsidan lämnade den 2 november in straffyrkanden till landets högsta domstol. Yrkandena gäller fängelse i 7–25 år för tolv katalanska ledare.

Därutöver yrkas på fängelse i sju år för tre personer samt böter för sex personer. För samtliga 18 åtalade yrkas även långa avstängningar från offentlig tjänst.

Värst ute är Oriol Junqueras, ledare för det separatistiska vänsterpartiet ERC och avsatt katalansk vicepresident, hållen i fängsligt förvar sedan ett år. Han åtalas för uppror och missbruk av allmänna medel och hotas av 25 års fängelse.

Den känsliga rättegången mot de katalanska ledarna inleds sannolikt i början av nästa år. Domarna väntas i juni.

TT

Bakgrund: Katalonienkrisen

Den 1 oktober 2017 höll Katalonien en folkomröstning om huruvida regionen ska fortsätta vara en del av Spanien eller bryta sig ur och bli självständig. 90 procent röstade ja till självständighet. Men valdeltagandet var lågt, endast 42,3 procent av de röstberättigade röstade.

Folkomröstningen hade olagligförklarats av författningsdomstolen, och valdagen präglades delvis av våld när polis försökte hindra väljare från att rösta.

Den 27 oktober röstade regionparlamentet igenom en självständighetsförklaring.

Centralregeringen reagerade genom att avsätta regionregeringen och upplösa regionparlamentet, med stöd i konstitutionens artikel 155. Nyval utlystes till den 21 december.

Flera ministrar och andra delaktiga i självständighetsrörelsen häktades eller fick en arresteringsorder mot sig, bland dem den avsatte regionpresidenten Carles Puigdemont, som gått i exil.

I nyvalet vann återigen självständighetsivrande partier majoritet i parlamentet. Först efter flera försök kunde man välja en ny regionpresident, Quim Torra.

Under 2018 har spänningarna kylts av mellan Katalonien och centralregeringen. Premiärministern och socialisten Pedro Sánchez tillträdde i juni och har visat upp en något mjukare attityd visavi Katalonien jämfört med den konservative företrädaren Mariano Rajoy. Men regionregeringen fortsätter att kräva en (laglig) folkomröstning om självständighet, vilket Madrid lika hårdnackat motsätter sig.

ANNONS