Oppositionsledaren Juan Guaidó under en demonstration i Venezuelas huvudstad Caracas i helgen.
Oppositionsledaren Juan Guaidó under en demonstration i Venezuelas huvudstad Caracas i helgen.

Italien blockar EU:s Venezuela-utspel

EU vill sätta hårdare press på Venezuelas ledare Nicolás Maduro. Men Italien konstrar och ett gemensamt uttalande dröjer. Den självutnämnde presidenten Juan Guaidó anklagar Maduro för att planera en mångmiljardstöld.

ANNONS
|

I ett tv-tal på måndagen sade Guaidó att Maduros regering försöker föra över motsvarande drygt 10,8 miljarder kronor från den statliga utvecklingsbanken Bandes till ett finansinstitut i Uruguay.

Guaidó, som inte kom med bevis för utsagan, uppmanade Uruguays regering att inte tillåta transaktionen som enligt honom är "stöld av allmänna medel".

Någon kommentar från Venezuelas informationsdepartement fanns inte på kvällen svensk tid.

Tillskrev påven

Guaidó utropade sig till tillförordnad president den 23 januari. Han åberopade den rätten som nationalförsamlingens talman eftersom Maduro, enligt Guaidó, inte är landets rättmätige president.

Under dagarna som gått sedan presidentskapet ställts på spets har det internationella stödet ökat för Guaidó.

ANNONS

På måndagen meddelade den ännu sittande presidenten att han skrivit till påve Franciskus för att be om medling i det krisande landet.

- Jag berättade för honom att jag tjänar Kristus sak och i den andan bad jag om hans hjälp, sade Maduro i den italienska tv-kanalen SkyTG24, och hoppades på positiv påvlig respons.

Påven besöker för närvarande Förenade arabemiraten.

Oenighet i Rom

Sju EU-länder – med Frankrike, Storbritannien, Tyskland och Spanien i spetsen – anser nu att Guaidó är Venezuelas interimspresident, eftersom Maduro inte hörsammade deras uppmaning att utlysa nyval senast den 3 februari.

Under måndagen väntades ett officiellt gemensamt ställningstagande från EU. Men Italien satte klacken i marken när EU var på väg att ta till tuffare tongångar om läget i Venezuela.

Koalitionsregeringen i Rom är oenig om hur den venezuelanska krisen ska kunna lösas, uppgav flera diplomatiska källor för AFP.

- Det står klart att det för närvarande inte blir ett nytt gemensamt uttalande, sade Spaniens utrikesminister Josep Borrell på kvällen.

ANNONS

- Fortfarande finns det de som motsätter sig det.

I Grekland har det regerande vänsterpartiet Syriza öppet uttalat sitt stöd till Nicolás Maduro.

Öppet stöd

Tidigare på måndagen berättade utrikesminister Margot Wallström (S) för TT om det man då siktade på skulle bli EU-ländernas gemensamma syn på situationen i Venezuela:

- Det är en väldigt allvarlig situation för Venezuela som land, med mat- och medicinbrist, med en ekonomi i fritt fall, och förstås fler än tre miljoner flyktingar.

- Vi är också överens om att påtala att vi aldrig godtog valresultatet som förde Maduro till makten. Vi menar att det venezuelanska folket har rätt att kräva nya, fria och rättvisa val.

ANNONS

- Vi stöder Guaidó , sade hon då.

Ordvalet är viktigt i sammanhanget, understryker Wallström; EU erkänner i folkrättslig mening inte Guaidó, men stöder honom öppet och ser honom som Venezuelas ledare.

Avvisar EU

- Vi betraktar honom som legitim ordförande för nationalförsamlingen och som interimspresident med uppgift att enligt deras författning utlysa nya val.

- Uttrycket "erkänna" använder vi bara när vi erkänner stater, klargör Wallström.

Maduro avvisar konsekvent alla europeiska påtryckningar om att utlysa nyval. Hans regering meddelar att man kommer att se över Venezuelas relation till de EU-länder som tar Guaidós parti – och anklagar dem för att "officiellt underkasta sig den amerikanska regeringens strategi för att störta" Maduros styre.

ANNONS

- Vi accepterar inte ultimatum från någon. Det är som om jag skulle säga till EU att de har sju dagar på sig att erkänna ett självständigt Katalonien, sade Maduro i den spanska tv-kanalen La Sexta.

Nödhjälp på väg

Även USA, Kanada och flera länder i Latinamerika stöder Guaidó. USA:s president Donald Trump har sagt att han ser ett militärt ingripande i Venezuela som ett alternativ.

Kanadas premiärminister Justin Trudeau lovar motsvarande runt 350 miljoner kronor i humanitär hjälp till det krisplågade venezuelanska folket. Pengarna ska gå via grannländer och betrodda organisationer, enligt honom.

Den pressade Maduro har några vänner kvar i världen. Den ryske presidenten Vladimir Putins presstalesman Dimitrij Peskov säger att EU lägger sig i Venezuelas interna angelägenheter och försöker legitimera någon som illegalt tillskansat sig makt.

TT-AFP-Reuters

Fakta: Venezuela under Maduro

Landets president Nicolás Maduro tog över efter sin mentor Hugo Chávez 2013.

I valet 2015 förlorade hans socialistparti för första gången på 17 år majoriteten i nationalförsamlingen, som nu leds av oppositionsledaren Juan Guaidó. Det gjorde att regering och parlament kontrollerades av två olika läger, som är politiska motståndare.

För att runda situationen genomförde Maduro i augusti 2017 ett omstritt val till en ny konstituerande församling, en grundlagsförsamling, med befogenhet att skriva om grundlagen.

Maduro meddelade sedan att presidentvalet skulle tidigareläggas. Han utropades till segrare i valet, som hölls i maj 2018. Valdeltagandet var lågt eftersom stora delar av oppositionen bojkottade valet.

Venezuela sitter på en av jordens största oljereserver. 2014 kollapsade oljepriset, vilket innebar en katastrof för landet vars exportintäkter till 96 procent kom från oljan. Venezuela lider nu av hyperinflation och är svårt sargat ekonomiskt. Det råder brist på mat och mediciner. Över en miljon människor har sökt sig till grannlandet Colombia.

Källa: Utrikespolitiska institutet

Bakgrund: Så trappades konflikten upp

Dödliga gatuprotester och två politiska läger som gör anspråk på presidentmakten. Med en ekonomi i fritt fall har Venezuela rasat ned i en djup politisk kris.

Så här trappades maktkampen upp:

• 10 januari: Nicolás Maduro svärs in för sex nya år som Venezuelas president. Ceremonin utförs av landets regimlojala högsta domstol eftersom nationalförsamlingen, som kontrolleras av oppositionen, sattes ur spel genom ett omstritt val 2017.

• 11 januari: Oppositionen uppmanar till massprotester mot Maduro. Nationalförsamlingens nyvalde ordförande, 35-årige Juan Guaidó, hänvisar till landets författning och säger att han är redo att ta över presidentposten tills val kan hållas.

• 23 januari: Tiotusentals människor demonstrera i flera städer runt om i Venezuela – för och emot Nicolás Maduro – vilket leder till oroligheter och sammandrabbningar i Caracas.

Juan Guaidó utropar sig till interimspresident. Han säger att han ska leda en övergångsregering och utlovar fria val.

USA:s president Donald Trump erkänner Guaidó som tillfällig president. Även Brasilien, Kanada, Chile, Colombia, Peru och flera andra länder uttrycker sitt stöd för honom. EU efterlyser fria val i Venezuela.

Turkiet, Kuba, Bolivia och Mexiko uttrycker sitt stöd för Nicolás Maduro.

• 24 januari: Rysslands president Vladimir Putin uttrycker sitt stöd till regimen och en önskan om ett fortsatt samarbete Han varnar också USA och andra stater för att ingripa militärt i Venezuela.

• 26 januari: Spanien, Frankrike, Tyskland och flera andra EU-länder meddelar att man kommer att erkänna Guaidó som Venezuelas president om nyval inte utlyses inom åtta dagar.

• 3 februari: Nicolás Maduro avvisar i en intervju på nytt påtryckningarna från EU.

USA:s president Donald Trump säger att ett militärt ingripande i Venezuela är ett alternativ.

• 4 februari: De åtta dagarna har gått och EU meddelar att man nu betraktar Juan Guaidó som Venezuelas interimspresident.

Källa: AFP, Utrikespolitiska institutet

ANNONS