En sydkoreansk soldat passerar en tv-sändning som monterat ihop två bilder på Nordkoreas ledare Kim Jong-Un (till vänster) och Sydkoreas president Moon Jae-in. På fredag blir mötet mellan de båda ledarna verklighet.
En sydkoreansk soldat passerar en tv-sändning som monterat ihop två bilder på Nordkoreas ledare Kim Jong-Un (till vänster) och Sydkoreas president Moon Jae-in. På fredag blir mötet mellan de båda ledarna verklighet.

Historiskt Koreamöte öppnar för fredssamtal

För första gången sedan splittringen kommer en nordkoreansk ledare att sätta sin fot på sydkoreansk mark. Mötet mellan Kim Jong-Un och Sydkoreas president Moon Jae-In kan bana väg för fredssamtal, enligt en expert.

ANNONS
|

Det nordkoreanska deltagandet stal mycket av uppmärksamheten kring vinter-OS i sydkoreanska Pyeongchang. Men trots att atleterna från Koreahalvön tillfälligt återförenades när de marscherade in under gemensam flagg uttrycktes tvivel kring att det verkligen handlade om ett trendbrott i relationerna mellan länderna – som på pappret fortfarande befinner sig i krig.

Drygt två månader senare tycks tövädret dock hålla i sig och framstegen har fortsatt att skapa rubriker. Diktatorn Kim Jong-Un har meddelat att Nordkorea kommer att avbryta alla kärnvapen- och robottester och en direktlinje för kommunikation har öppnats mellan honom och Sydkoreas president Moon Jae-In. Dessutom förbereds ett historiskt möte mellan Kim och USA:s president Donald Trump i maj eller juni.

ANNONS

Historiskt möte

Och på fredag kommer Kim att ta sig till den sydkoreanska delen av det demilitariserade område som har delat Koreahalvön sedan krigsslutet 1953. Där – i Panmunjom – ska han träffa Moon. Det är första gången ett sådant möte hålls söder om gränsen. Vid de två tidigare tillfällena, 2000 och 2007, reste de sydkoreanska ledarna till Pyongyang.

- Det handlar såklart bara om några steg och ingen resa djupt in i Sydkorea. Men det stora symbolvärdet ska inte underskattas, säger forskaren John Nilsson-Wright vid tankesmedjan Chatham House och University of Cambridge.

- Förutsättningarna för ett framgångsrikt möte är ganska goda.

"Betydande trevare"

Det råder delade meningar kring varför Nordkorea efter en tid av svavelosande retorik öppnar upp för dialog. Kanske är Kim pressad av internationella sanktioner eller stärkt av sitt eget kärnvapenprogram. Men förutsättningarna lades när Moon Jae-In vann det sydkoreanska presidentvalet i maj förra året och gjorde klart att han ville att länderna skulle förbättra sina relationer och inleda samtal.

ANNONS

- Nord- och Sydkorea har åstadkommit mycket de senaste månaderna. Och Nordkorea har slängt ut betydande trevare som indikerar ett försök att skapa en bild av att man är redo att kompromissa och vara flexibel i samtalen på fredag, säger Nilsson-Wright.

- Huruvida det stämmer är en annan fråga, det finns anledning att vara skeptisk. Jag tror att det vi kan förväntas oss är samtal om att hålla fredssamtal.

Utvecklingen på Koreahalvön omgärdas också fortsatt av en hel del osäkerhet. När Kim meddelade att provskjutningarna skulle upphöra gavs inget löfte om att han skulle skrota befintliga vapen – och många tvivlar på att han skulle ge upp den kärnvapenarsenal som det slutna landet har utvecklat under årtionden.

Oro för konflikt

Och ur sydkoreanskt perspektiv är Trumps nya säkerhetsteam med den nationelle säkerhetsrådgivaren John Bolton i spetsen minst sagt ett orosmoln. Bolton har beskrivits som en hök och förespråkar användandet av militära insatser om inte Nordkorea skrotar sina kärnvapen.

ANNONS

- Det är det sista sydkoreanerna vill ha. För deras del vore det bästa om mötet på fredag skapar en känsla av momentum som kan hjälpa till att binda amerikanerna vid en överenskommelse som gör att risken för militära åtgärder från alla parter minskar, säger Nilsson-Wright.

- Att de båda ledarna syns tillsammans kommer att skapa en bild av gemenskap hos koreaner på båda sidor av den demilitariserade zonen. Det gör det svårare för USA att förespråka en militär lösning om samtalen mellan Trump och Kim fallerar.

TT

Fakta: Konflikten på Koreahalvön

Vid andra världskrigets slut intogs Korea av dels Sovjetunionen, dels USA. En skiljelinje mellan de sovjetiska trupperna i norr och de amerikanska i söder drogs längs den 38:e breddgraden. Sovjetunionen bildade ett kommunistiskt system under ledning av Kim Il-Sung medan USA inrättade en tillfällig regering av moderata nationalister.

I augusti 1948 utropades en ny stat i söder: Republiken Korea. Samma månad arrangerades val till en folkförsamling i norra Korea och 9 september bildades Demokratiska folkrepubliken Korea.

Bakgrunden till kriget som rasade 1950-1953 kan hittas i kalla krigets spänningar men också i motsättningarna i Korea. Kommuniststaten fick kinesiskt och sovjetiskt stöd medan Sydkorea hade stöd av USA-ledda FN-trupper.

I juli 1953 slöts ett stilleståndsavtal i Panmunjom. Något fredsavtal kom aldrig till stånd och den demilitariserade zonen längs breddgraden utgör alltjämt gräns mellan Nord- och Syd­korea. Kriget krävde minst ett par miljoner människoliv.

Källa: Landguiden, NE

ANNONS