Utredarna skräder inte orden i den 20-sidiga rapporten. Aung San Suu Kyis regering har tillåtit hatbrott att frodas, förstört dokument och underlåtit att skydda minoriteter från brott mot mänskligheten som begåtts av armén i delstaterna Rakhine, Kachin och Shan i Myanmar (Burma).
"Brotten som begåtts i Rakhine, och sättet de begåtts på, överensstämmer i natur, allvar och omfattning med brott som tidigare kunnat rubriceras som folkmord", skriver utredarna. Nobelpristagaren Aung San Suu Kyi anklagas för att "varken ha använt sin position som regeringschef eller sin moraliska auktoritet" för att hejda eller förhindra händelserna.
- Jag är nästan chockad över att den är så tydlig och gedigen. Utredarna har rejält på fötterna och talar klarspråk, säger Martin Gemzell, som är Asienchef på människorättsorganisationen Civil Rights Defenders.
Rättsprocess osannolik
Utredarna uppmanar FN:s säkerhetsråd att införa ett vapenembargo mot Myanmar, belägga regimföreträdare med sanktioner samt kräver att de misstänkta åtalas i en specialdomstol eller att de ansvariga prövas i den internationella brottsmålsdomstolen i Haag, skriver Reuters.
Gemzell tror inte att rapporten kommer att leda till en rättsprocess i Internationella brottmålsdomstolen (ICC), eftersom det är osannolikt att Ryssland och Kina skulle gå med på det. Det är inte heller självklart att ICC har mandat för en process då Myanmar inte skrivit under Romstadgan.
- Den här rapporten, eftersom den är så tydlig, är väldigt svår att vifta bort. Det är kanske den största vinsten – den skapar möjligheter för att fortsätta dokumentera övergrepp, så att det finns förutsättningar att driva en process längre fram.
"Ett erkännande"
För rohingyerna innebär rapporten ett erkännande.
- Det är ett erkännande av deras verklighetsbeskrivning. Det visar att de som har försökt tala om situationen inte har varit alarmistiska.
Martin Gemzell tycker att säkerhetsrådet och FN har varit väldigt eftergivna mot Myanmar. Bland annat har avtal man slutit med regeringen om flyktingåtervändande varit hemligstämplade, och man har inte velat kalla rohingyer vid namn.
- Sveket från det internationella samfundet har varit massivt. Tonen har varit extremt försiktig.
- Om man inte kan erkänna att problem existerar, hur ska man kunna lösa dem?
Intervjuat vittnen
FN definierar folkmord som handlingar med syfte att utplåna en nationell, etnisk eller religiös grupp, helt eller delvis. Brottsrubriceringen är mycket ovanlig, men har använts i bland annat Bosnien och Sudan, och för extremiströrelsen IS mord på yazidier i Irak och Syrien.
Utredningen tillsattes förra året och har intervjuat 875 offer och vittnen i Bangladesh och andra länder, samt analyserat dokument, filmer, foton och satellitbilder. Utredningen pekar ut Myanmars överbefälhavare, general Min Aung Hlaing, och ytterligare fem generaler som ytterst ansvariga.
Myanmars regering, som fick en förhandskopia av rapporten, har hittills inte kommenterat den. Regeringen har tidigare avfärdat alla anklagelser om övergrepp utförda av säkerhetsstyrkorna.
Fakta: Minoritetsbefolkningen rohingya
Den muslimska folkgruppen rohingya har bott i delstaten Rakhine i västra Myanmar (Burma) i generationer. Före 1962 erkändes rohingyafolket som en av landets etniska minoriteter, men klassas i dag inte som medborgare. Rohingya beskrivs som världens mest förföljda folkgrupp och ett statslöst folk.
Sedan Myanmar blev självständigt 1948 beräknas cirka 1,5 miljoner rohingyer ha tvingats lämna sina hem på grund av förföljelser.
För ett år sedan slog regeringstrupper till mot delstaten Rakhine som ett svar på attacker utförda av gerillagruppen Arsa (Arakan Rohingya Salvation Army).
Det senaste året har hundratusentals muslimer flytt sedan deras byar bränts ned och människor dödats. Myanmars militär lägger skulden för våldsamheterna på gerillagrupper som bland annat attackerat polisposteringar och militärbaser.