Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Plakat utanför parlamentet i London.

Få koll på alla brexittermerna

Vad menas egentligen med backstop, övergångsperiod och framtida relation? Här är en guide till brexitspråket.

Artikel 50

Den paragraf i EU:s Lissabonfördrag som reglerar hur ett land lämnar EU. Slår bland annat fast att utträdet kan ske tidigast exakt två år efter att ett land anmält sin avsikt att lämna EU – vilket i Storbritanniens fall skedde den 29 mars 2017. Utträdet kan även ske tidigare, om parterna kommit överens om villkoren för utträdet, eller senare, om båda sidor går med på att förlänga förhandlingstiden.

Utträdesavtal

Det som EU och Storbritannien har förhandlat om sedan sommaren 2017 är ett avtal som reglerar själva utträdet. Det handlar om allt från vad som ska hända med de EU-medborgare som nu bor i Storbritannien och tvärtom till hur mycket Storbritannien behöver betala EU för allehanda gemensamma projekt som man redan varit med att dra i gång, med mera. Försöken att nå fram till ett avtal har tyngts av tvisten om hur man ska lösa gränsfrågorna på Irland – men nu finns i alla fall ett färdigt förslag, 585 sidor långt. Avtalet behöver godkännas av Storbritanniens parlament och EU-parlamentet.

Den politiska deklarationen

Parallellt med utträdesavtalet ska EU och Storbritannien även anta en gemensam politisk deklaration om sin framtida relation. Den 36-sidiga deklarationen lägger i grova linjer ut huvuddragen i hur parterna ser på framtida handelsavtal, samarbeten inom säkerhet och försvar etcetera. Förhandlarna har tvingats gå en balansgång mellan önskemål om en kort deklaration, som lämnar mer öppet inför kommande förhandlingar, och en längre, som mer går in på detaljer.

Övergångsperiod

Om EU och Storbritannien lyckas få till stånd ett utträdesavtal har man redan enats om att en övergångsperiod ska löpa från det formella utträdet den 29 mars 2019 till den 31 december 2020 (åtminstone). Perioden är till för att företag och personer på båda sidor ska få mer tid på sig att anpassa sig till de nya regler som sedan ska gälla. Under övergångsperioden – som kan förlängas i max ett eller två år – kommer det mesta att bli som det är just nu, bortsett från att Storbritannien inte deltar i EU:s politiska processer. Däremot behöver landet fortfarande bidra ekonomiskt till EU-budgeten. Om inget utträdesavtal godkänns blir det dock ingen övergångsperiod.

Backstop

Kärt barn har många namn – och på svenska har det ofta beskrivits som nödlösningen, reservplanen eller säkerhetsmekanismen. Ordet är ursprungligen en basebollterm och kan syfta både på själva catchern (den som fångar de bollar som slagmannen inte träffar) och det skydd som finns bakom slagmannen och catchern för att inte missriktade bollar ska träffa publiken. I brexitsammanhang används ordet för det skydd eller den garanti som både Irland och Nordirland vill ha för att inte skapa en hård gräns på ön och därmed riskera fredsprocessen. Den backstop som förhandlats fram innebär att hela Storbritannien, inklusive Nordirland, tills vidare blir kvar inom ett gemensamt tullområde med EU, om inte gränsrelationsfrågan har lösts innan övergångsperioden tar slut. Om inget utträdesavtal godkänns blir det dock ingen backstop.

Den framtida relationen

När det brittiska utträdet väl är gjort ska parterna börja förhandla på allvar om sin framtida relation, det vill säga hur handel och samarbete ska fungera mellan EU och Storbritannien efter utträdet. Grunden för förhandlingarna blir den gemensamma politiska deklarationen. Vissa delar lär parterna snabbt kunna enas om, som till exempel olika former av polissamarbete. Andra delar – som villkoren i ett eventuellt frihandelsavtal – kan ta flera år att avgöra. Storbritannien hoppas ändå att den framtida relationen ska vara utredd innan den planerade övergångsperioden tar slut den 31 december 2020.

Mjuk brexit

Betecknar ett läge där Storbritannien och EU enas om en framtida relation där skillnaderna mot i dag blir relativt små, exempelvis genom att Storbritannien stannar kvar i EU:s tullunion och fortsätter att fullt ingå – mot betalning – i EU:s inre marknad. Ogillas dock kraftigt från de mest brexitsugna britterna, som vill ha full frihet för Storbritannien att välja regler och tullar. Riskerar dessutom att skapa ett läge där Storbritannien, likt exempelvis Norge, tvingas följa EU-regler som man inte har möjlighet att påverka.

Hård brexit

Den situation som uppstår om Storbritannien och EU väljer en framtida relation där man skiljer sig åt ganska mycket. Riskerar att bland annat skapa försenande och fördyrande kontroller vid gränserna och hinder för att sälja produkter på varandras marknader. Hårdheten kan dock mjukas upp beroende på vilken form av handelsavtal man kommer fram till. Ogillas av många företag som i dag är verksamma över gränserna.

Chequers-planen

Theresa Mays medelväg mellan mjuk och hård brexit togs fram vid ett regeringsmöte på Chequers – den brittiska premiärministerns residens utanför London. Innebär skapandet av ett gemensamt tullområde för att lösa tullfrågorna och att Storbritannien delvis blir kvar inom den inre marknaden. Planen ogillas dock både av den mer hårdföra brittiska brexitfalangen och av EU, som anser att den är ett försök att "plocka russinen ur kakan" och dela upp den inre marknaden på ett sätt som inte accepteras.

Avtalslös brexit

"No deal" betyder att inget utträdesavtal kan nås – vilket inte är omöjligt, med tanke på att premiärminister Theresa May måste få avtalet godkänt av det brittiska parlamentet, där hon har en ytterst knapp majoritet och många motståndare. En avtalslös brexit riskerar att innebära kaos då allehanda nuvarande regler omedelbart upphör att gälla den 30 mars 2019. Samtidigt väntas EU och Storbritannien ändå försöka nå vissa uppgörelser i sista stund för att undvika att exempelvis flygtrafiken blir stående. Andra akuta frågor lär bli villkoren för EU:s medborgare i Storbritannien och vice versa. Vid en "no deal" blir det ingen övergångsperiod.

Långfredagsavtalet

Det fredsavtal som skrevs 1998 mellan parterna på Nordirland och regeringarna i Storbritannien och Irland kommer att fortsätta att gälla, oavsett om det blir något utträdesavtal eller inte om brexit. Däremot försvåras många delar i avtalet, som trots allt bygger på att både Irland och Nordirland är delar av EU och omfattas av samma EU-regler kring fri rörlighet av gods, tjänster och människor. Att gränsen hålls öppen ses som en central del i förtroendeskapandet.