Mer än 80 procent av de som deltog i EU:s enkät på nätet vill skrota tidsomställningen under sommarhalvåret. Arkivbild.
Mer än 80 procent av de som deltog i EU:s enkät på nätet vill skrota tidsomställningen under sommarhalvåret. Arkivbild.

EU-bas vill ha evig sommartid

Nu får det vara slut på tidsomställningarna, tycker EU-kommissionen och lovar snabba ändringsförslag. Men om det är evig sommartid eller normaltid som ska gälla – och i vilka länder – återstår att se.

ANNONS
|

- Vi genomförde en omröstning, miljoner deltog och anser att i framtiden bör sommartid råda året runt, säger EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker i en intervju med det tyska tv-bolaget ZDF.

Kommissionstalesmannen Alexander Winterstein förtydligar dock saken och förklarar att Juncker bara menar att det ska bli slut på tidsomställningarna. Men exakt vad som kommer att föreslås vill Winterstein inte förekomma.

ANNONS

EU:s transportkommissionär Violeta Bulc säger samtidigt att det blir upp till varje medlemsland att själv avgöra om man vill ha normaltid eller sommartid.

"Vill inte ställa om"

Omröstningen har skett i form av en stor nätenkät under sommaren, som har slagit rekord i EU-sammanhang. Fler än 4,5 miljoner personer svarade på enkäten. Över 80 procent sade sig vilja slopa det ständigt omdiskuterade fram- och bakflyttandet av klockan varje vår och höst.

Resultaten har diskuterats av EU-kommissionens ledamöter vid deras pågående "höstkickoff" strax utanför Bryssel.

- Budskapet är väldigt tydligt. Vi kommer nu att agera och lägga fram ett lagstiftningsförslag till EU-parlamentet och medlemsländerna, säger Bulc efteråt till journalister på plats, enligt nyhetsbyrån AFP.

Tidigast 2020?

Officiellt heter det att förslaget läggs fram "inom kort". Gissningsvis lär det bli en del av Junckers årliga stora tal om läget i unionen som hålls inför EU-parlamentet om knappt två veckor, den 12 september. Därefter blir det upp till EU-länderna och parlamentet att i så fall klubba igenom en förändring.

Särskilt snabbt lär dock inte tidsomställandet försvinna.

- Jag tror att det kommer att ta lite längre tid än så, svarar talesmannen Winterstein på en något ironisk fråga om förslaget innebär att Storbritanniens EU-utträde den 29 mars nästa år nu kommer att ske en timme tidigare eller senare.

ANNONS

Violeta Bulc gissar för sin del att ändringen kan komma att ske år 2020 eller 2021.

Sverige utreder

Den svenska regeringen har för närvande inte någon egen ståndpunkt i frågan men har tillsatt en utredning om tidsomställningens påverkan på människors och djurs hälsa. Regeringen vill samtidigt att diskussionen fortsätter på EU-nivå för att undvika att ologiska tidshopp uppstår medlemsländerna emellan.

- En reglering måste ske gemensamt så att EU tidsmässigt håller ihop, säger infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) till TT.

Samtidigt vill infrastrukturministern inte själv säga om han vill sluta vrida tillbaka klockan varje år till vintertid.

- Jag är försiktigt positivt inställd. Men först ska vi ta fram ett gediget underlag som ska vara klart i november, säger Eneroth.

Vill ha sommartid?

Sommartiden infördes i början av 1980-talet, ursprungligen för att spara energi, och har varit gemensam för hela EU sedan 2002. I höstas började dock framför allt Finland trycka på för en förändring, vilket snabbt blev populärt bland både politiker och allmänhet.

ANNONS

Enligt en opinionsmätning bland svenskar, som Ipsos gjorde för Dagens Nyheter i våras, ville 37 procent ha sommartid hela året, medan 29 procent hellre ville ha normaltid året runt och 26 procent ville fortsätta som vi har det i dag.

Bryssel/Stockholm, TT

Fakta: Sommartid

Efter ett kortare försök 1916 införde Sverige sommartid 1980. Till en början trodde man att energikostnaderna skulle gå ned med cirka fem procent, men senare beräkningar har visat att så blev det inte.

Sedan 1996 vrids klockan fram en timme den sista söndagen i mars (sommartid), och tillbaka igen den sista söndagen i oktober (vintertid). Sedan 2002 är sommartiden gemensam i hela EU.

Fakta: EU-invånare om sommartid

EU-kommissionens konsultation i form av en nätenkät har besvarats av 4,6 miljoner européer. Kommissionen betonar dock att enkäten inte ska ses som någon folkomröstning och noterar även stora skillnader mellan hur många från olika EU-länder som svarat på enkäten. Samtidigt finns en klar majoritet för förändring i så gott som samtliga länder. Så här delas svaren upp:

Antalet deltagande i enkäten varierar mellan 3,5 procent av befolkningen i Tyskland och endast 0,02 i Storbritannien. I Sverige deltog 0,48 procent i enkäten, enligt EU-kommissionen.

ANNONS