I Tallinns eget Silicon Valley – de gamla industrikvarteren i Ülemiste – sprudlar det av entusiasm från Siim Sikkut och Adam Rang, som ansvarar för de estniska myndigheternas stora satsning på e-invånare.
- Det här är Estlands gåva till världen. Det här är större än brexit, säger Rang.
- Målet är noll byråkrati, säger Sikkut, som bär den officiella titeln CIO – IT-chef – för hela Estland.
Sparar papper
Lika mycket sprudlar det egentligen från hela det estniska etablissemanget när det gäller det digitala.
- Estland är ett av de digitalt mest avancerade samhällena i världen. Varje månad gör olika e-lösningar att Estland sparar papper motsvarande ett helt Eiffeltorn, stoltserar premiärminister Jüri Ratas när han tar emot inresta EU-korrespondenter från Bryssel på konstmuseet Kumu.
Statistiken ger Ratas rätt. 96 procent av invånarna deklarerar via nätet. 32 procent av rösterna i det senaste valet gjordes via dataklick. Esterna är i dag vana vid att kunna hantera det mesta via sina obligatoriska data-id-kort.
Det digitala genomsyrar det mesta när Estland nu är ordförandeland i EU. Här ska hållas konferenser om e-skatt och digitaliseringens inverkan på den sociala modellen. Och i slutet av september väntas EU-ländernas alla stats- och regeringschefer hit för ett särskilt toppmöte om digitala frågor.
Har ingen smartphone
För svenskar och andra nordeuropéer låter det inte särskilt udda. Längre söderut i EU är dock datasamhället ännu inte lika långt utvecklat.
- Jag kanske inte borde säga det, men jag har faktiskt fortfarande ingen smartphone. Det var nog därför han skickade ett vykort för att bjuda in mig hit..., bekänner EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker på presskonferens i Tallinn tillsammans med premiärminister Ratas.
Det som estniska e-vänner just nu talar varmast om är systemet med e-invånare. Sedan 2014 erbjuds vem som helst i världen att ansöka om att få bli en del av landets e-samhälle, med samma tillgång till landets alla digitala tjänster som alla estländare redan har. Inte minst ger det chansen för alla intresserade att med hjälp av några få klick exempelvis starta ett företag på EU:s inre marknad.
Som av en händelse kan man då också utnyttja Estlands noll-procentiga bolagsskatt – åtminstone så länge som man sparar eller återinvesterar sin eventuella vinst.
- Men vi gör det inte för skattepengarna, bedyrar Siim Sikkut.
Cyberhygien
Att e-samhället samtidigt har sina risker är esterna fullt medvetna om. Nyligen har landet avtalat med Luxemburg om att bygga upp en "data-ambassad" där man ska kunna lagra digitala kopior av alla de uppgifter som man i dag inte längre sparar på papper.
Samtidigt är det få länder som i dag kan konkurrera med Estland när det gäller kunskap och erfarenhet av digital säkerhet.
Datavanan har skapat vad president Kersti Kaljulaid kallar "cyberhygien" – en allmän kännedom om hur man ska bete sig för att undvika allehanda datasmittor.
- Vi har en högre nivå av cyberhygien i det här landet än på andra ställen. Det beror inte på tekniken, utan på att vårt folk har levt i cyberrymden ända sedan millennieskiftet. De samhällen som inte är så digitala har svårare att veta hur de ska försvara sig, säger Kaljulaid i Tallinn.
Fakta: Estland och datasäkerhet
Estland utsattes redan 2007 för vad som i dag kallas världens första organiserade cyberattack, mitt under en inflammerad debatt kring flytten av ett gammalt sovjetiskt krigsmonument i Tallinn. Mängder av myndigheter, företag och organisationer utsattes för överbelastningsattacker.
För att skydda sig för framtida attacker, men även olyckor eller naturkatastrofer, kommer Estland framöver att lagra kopior av alla sina datauppgifter på servrar i Luxemburg, som får samma status och skydd som en ambassad.
Estland hyser samtidigt en särskild cyberförsvarsenhet inom Nato – CCDCOE – som övar sig, utbildar och forskar om cybersäkerhet.
Fakta: Estlands e-invånare
Estland lanserade 2014 ett system där utländska medborgare kan ansöka om att bli e-invånare i Estland och därmed få tillgång till landets många digitala samhällsfunktioner. Bland annat kan e-invånarna genom några enkla klick på datorn starta företag i Estland.
Hittills har drygt 21000 människor från över 140 länder – främst från Finland, Ryssland och Ukraina – nappat på idén, vilket lett till skapandet av fler än 3200 företag.
En ansökan görs via webbsidan e-resident.gov.ee, kostar 100 euro och tar ungefär en månad att behandla, då polisen kontrollerar att sökanden inte har något kriminellt eller misstänkt förflutet. Bara en procent har hittills fått nej på sina ansökningar.
Estländska myndigheter hoppas år 2025 vara uppe i tio miljoner e-invånare. Statusen har dock inget med medborgarskap att göra och ger heller inga garantier om visum eller arbets- och uppehållstillstånd.
