Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies
Prova

Ligg på Plus från start - hela innehållet för 1 kr Fri tillgång till all lokaljournalistik.

180205-danmarkasyl-609699_se.hp_1.jpg
Samaks nuvarande ordförande Jonas Gahr Støre, statsminister Stefan Löfven (S) och partiledaren för Finlands Suomen Sosialidemokraattinen Puolue Antti Rinne under en pressträff i samband med att de socialdemokratiska partierna och LO i Norden har möte vid Arlanda.

Danska S asylutspel ger systerpartier bryderi

Danska Socialdemokraterna vill skicka asylsökande till mottagningscenter i Nordafrika, ett utspel som splittrar den danska vänstern. De svenska och norska systerpartierna brottas också med asylfrågan, men ser frågetecken.

- Kan man leva upp till asylrätten? Och hur klarar man det praktiska? Hur ska man få avtal med det och det landet, säger Stefan Löfven (S) till TT under en paus vid den nordiska fackliga samorganisationen Samaks konferens på Arlanda.

Jonas Gahr Störe, partiledare för norska S, är inte helt avvisande. Flera inslag i det danska migrationsutspelet tål att diskuteras, anser han.

- Jag tvivlar på att ett nordiskt land kan upprätta ett mottagningscenter i Nordafrika på egen hand. Vi försökte, under min regeringstid i Norge, upprätta ett mottagningscenter för unga afghaner i Kabul. Vi klarade inte det, säger Störe som vill se ett samarbete på europeisk nivå.

Det är inte givet att asyl måste sökas just vid ett lands gräns. Vägen via FN och kvotlyktingsystemet är bättre, enligt den norske S-ledaren.

Inte vid gränsen

Svenska S systerparti i Danmark vill skicka asylsökande till ett tredje land, exempelvis i Nordafrika, där danska mottagningscentrum ska upprättas. Ingen ska tillåtas söka asyl "spontant" i vid den danska gränsen.

Den som beviljas asyl efter handläggning i lägren i tredje land ska inte få komma till Danmark, utan skickas vidare till FN:s flyktingläger. Det ska också finnas ett tak för hur många människor från länder utanför västvärlden som kan komma till Danmark via asylsystemet och via familjeåterföreningar.

I det läget kan S tänka sig att Danmark börjar ta emot kvotflyktingar från FN igen.

"Snabb förändring"

S-ledaren Mette Frederiksen säger att den danska befolkningen på kort tid förändrats.

- 1980 hade vi en procent med icke-västlig bakgrund. Nu är siffran lite över åtta procent. Så fort har befolkningen inte förändrats vid någon annan tidpunkt i modern tid.

- Vi kommer med det här utspelet för att vi, liksom resten av det danska samhället, kan se att vi har stora utmaningar med integrationen. Det är enligt vår uppfattning den största utmaningen i det danska samhället i dag.

"Ingen lösning"

Utspelet får dock nobben av den tänkta koalitionspartnern, vänsterpartiet Enhedslisten.

- Det är inte problemfritt att integrera flyktingar, men lösningen är inte att exportera problemen till exempelvis Nordafrika, säger partiets talesperson i invandringsfrågor Johanne Schmidt-Nielsen till DR.

Även socialliberala De Radikale, som inte har något principiellt emot att flyktingar placeras i Nordafrika, är skeptiska. De anser att förslaget är orealistiskt.

"Brett stöd"

Organisationen Danska Flyktinghjälpens generalsekreterare Christian Friis Bach är kritisk.

- Det är orealistiskt att tänka sig att man kan upprätta de här lägren, att länderna accepterar dem, och att vi skulle kunna organisera dem utan att det är i strid med en lång rad principer för det internationella flyktingarbetet, säger han.

Socialistisk Folkeparti är däremot positivt till Socialdemokraternas förslag.

Mette Frederiksen säger att hon inte kommer att ändra kurs bara för att andra partier inom blocket inte håller med.

Den svenske statsministern framhåller att Sverige ökar mottagningen av kvotflyktingar successivt till 5 000 per år.

- Och det är ju bättre om fler kommer som kvotflyktingar, det är säkrare för dem själva, säger Stefan Löfven.

Han framhåller att inriktningen på den svenska politiken måste vara att färre asylsökande ska ta sig hit, även på lång sikt.

- Samtidigt står vi upp för asylrätten och då ska vi respektera den, säger Löfven.

Fakta: Asylsökande till Danmark och Sverige

Förra året sökte knappt 3 500 personer asyl i Danmark. Det är den lägsta siffran sedan 2008, och kan jämföras med 6 266 personer 2016 och 21 316 året dessförinnan.

Orsaken till minskningen anges till en stramare flyktingpolitik och EU:s avtal mer Turkiet.

I Sverige sökte 25 666 personer asyl under 2017, närmare 29 000 2016 och 163 000 året dessförinnan.

Källa: Danska utlännings- och integrationsdepartementet, Migrationsverket

MEST LÄST