Storbritanniens premiärminister Theresa May hoppas få sin budget godkänd i det brittiska parlamentet. Arkivfoto.
Storbritanniens premiärminister Theresa May hoppas få sin budget godkänd i det brittiska parlamentet. Arkivfoto.

Brittisk budget ska bädda för brexit

Klartecken ska ges för Storbritanniens nästa budget. Kanske ger det också nödvändigt råg i ryggen för att ordna en uppgörelse om brexit.

ANNONS
|

Den budget som finansminister Philip Hammond lade fram i måndags ska nu godkännas av det brittiska parlamentets underhus. Och trots det darriga läget för premiärminister Theresa May och hennes regering väntar sannolikt ett klartecken, även från de mest kritiska delarna av det egna Konservativa partiet – Tories.

"Budgeten har tagits emot väldigt väl i Tory-kretsar", konstaterar exempelvis tidningen The Guardian inför torsdagens omröstning.

Nya förhandlingar?

Att få budgeten godkänd är av dubbel betydelse för May. Utöver det självklara i att få ok för sina ekonomiska planer så handlar det om att visa att man kan samla partiet bakom regeringens linje – något som kommer att bli oerhört viktigt om och när en uppgörelse om brexit också ska läggas fram för parlamentet.

ANNONS

Efter budgetbehandlingen väntas ny fart i de brexitförhandlingar som i princip legat nere ända sedan andra veckan av oktober.

- Kontakterna på teknisk nivå fortsätter, men vi kan inte bekräfta när nästa förhandlingsmöte kommer att äga rum, sade en taleskvinna för EU-kommissionen i onsdags.

"Kommer gå igenom"

Samtidigt har båda sidor intensifierat sina förberedelser för vad som kommer att hända om det inte går att nå någon uppgörelse om brexit. Oron för att en sådan situation ska innebära kaos kan å andra sidan bli det som till sist ger tillräckligt stöd för ett avtal.

- Rädslan för att det inte blir någon uppgörelse kommer att vinna och göra att det blir ett avtal. Det kanske kräver några rundor – men det kommer att gå igenom, uppges förre brexitministern David Davis ha siat vid ett möte i tisdags kväll, enligt tv-kanalen Sky News.

ANNONS
Bryssel, TT:s korrespondent

Fakta: Britternas väg in och ut ur EU

1 januari 1973: Storbritannien – samt Danmark och Irland – blir medlemmar i dåvarande EG.

5 juni 1975: 67 procent av britterna röstar för att stanna kvar i EG i en folkomröstning.

23 januari 2013: Premiärminister David Cameron lovar att hålla en ny folkomröstning om fortsatt EU-medlemskap, sedan landet först försökt förhandla om sin relation till unionen.

23 juni 2016: 52 procent av britterna röstar för att lämna EU i en folkomröstning. Som följd av resultatet lämnar Cameron sitt jobb och ersätts av dåvarande inrikesministern Theresa May.

29 mars 2017: Premiärminister May meddelar formellt att Storbritannien åberopar Lissabonfördragets utträdesparagraf, artikel 50.

19 juni 2017: De första utträdesförhandlingarna mellan EU och Storbritannien inleds i Bryssel.

17 oktober 2018: De kvarstannande EU-ländernas stats- och regeringschefer konstaterar att förhandlingarna ännu inte nått tillräckligt långt för att kalla in till ett avgörande toppmöte om ett utträdesavtal.

29 mars 2019: Storbritannien tänker formellt lämna EU, oavsett om någon uppgörelse har nåtts eller inte.

30 mars 2019: Om ett utträdesavtal finns på plats inleds en övergångsperiod för att möjliggöra ett så smidigt utträde som möjligt. Samtidigt kan formella förhandlingar inledas om framtida relation och handelsavtal mellan EU och Storbritannien.

31 december 2020: Övergångsperioden löper ut, såvida inte förhandlingarna om framtida relation ännu inte är klara.

ANNONS