Brexitförkämpar demonstrerar utanför det brittiska parlamentet i London, där måndagens debatt om Storbritanniens tullarrangemang efter EU hålls på måndagen. Debatten och dess efterföljande omröstning riskerar att bli en skräckupplevelse för Mays och hennes anhängare. Bilden är från 9 juli.
Brexitförkämpar demonstrerar utanför det brittiska parlamentet i London, där måndagens debatt om Storbritanniens tullarrangemang efter EU hålls på måndagen. Debatten och dess efterföljande omröstning riskerar att bli en skräckupplevelse för Mays och hennes anhängare. Bilden är från 9 juli.

May undslapp nederlag i brexitomröstning

Storbritanniens premiärminister Theresa May tvingades vika sig för EU-skeptikernas press och göra eftergifter i sin brexitplan. Under måndagskvällens tulldebatt i parlamentet vann regeringens förslag med knapp marginal.

ANNONS
|

Debatten handlade om vilka tullarrangemang Storbritannien ska ha med EU efter sitt utträde. Theresa May meddelade inför omröstningarna att regeringen hade gjort eftergifter enligt önskemål från EU-skeptiska parlamentsledamöter, bland andra Jacob Rees-Moog, som förespråkar en så kallad "hård brexit".

Eftergifterna var ägnade att undvika ett potentiellt nederlag i parlamentet, där hennes konservativa Toryparti är djupt splittrat i frågan om hur nära relationer till EU landet ska behålla efter utträdet.

Knapp övervikt

I voteringen om ett av tilläggen som regeringen nu ställt sig bakom gick förslaget igenom med röstsiffrorna 305–302, rapporterar BBC..Det var det förslag där regeringen var närmast ett nederlag, enligt BBC. Det hindrar Storbritannien från att ta in tullavgifter åt EU om inte resten av EU gör motsvarande för Storbritannien.

ANNONS

De kritiker som vill se en mjukare brexit anser att tillägget underminerar den brexitplan som May nyligen lade fram.

Ytterligare voteringar stod på dagordningen.

Premiärministerns agerande väckte omedelbart kritik från den mer EU-vänliga partifalangen.

"Man frågar sig vem som styr det här landet. Det här är människor som inte vill ha en ansvarsfull brexit", kommenterar parlamentsledamoten Anna Soubry, med referens till sina euroskeptiska partikamrater.

Kraftmätning i tulldebatt

De förslag som på måndagen togs upp i parlamentet rör hur Storbritanniens tullarrangemang ska se ut efter att landet lämnat EU och dess tullunion. Förslagen är utformade i samklang med Mays brexitplan, som bland annat innebär att Storbritannien tar ut tull på varor som är ämnade för EU:s marknad och betalar vidare till unionen. Ett viktigt beslut att ha på plats om Storbritannien skulle "krascha" ut ur EU utan att ha en överenskommelse med unionen klar.

Tullförslaget har dock mött motstånd. En allians av EU-vänliga parlamentariker från både Torypartiet och Labour vill se förslaget ändrat till att Storbritannien i princip blir kvar i EU:s tullunion. En grupp som förespråkar en så kallad hård brexit vill å sin sida se ändringar som innebär att landets tullsamarbete med EU blir minimalt.

Konservativa försiktiga

Mycket tyder på att de Torypolitiker som vill stanna i EU kommer att släppa sina ändringskrav, för att inte underminera Mays brexitplan och riskera att skapa en politisk kris i landet, sade Catherine Barnard, professor i EU-rätt vid universitetet i Cambridge, till TT tidigare.

ANNONS

Att på allvar utmana premiärministern om makten är tidsödande i en period då Storbritannien måste fokusera på sina utträdesförhandlingar, resonerar den EU-vänliga falangen inom partiet. Dessutom är det i dagsläget oklart vem som skulle kunna ta över efter May.

- De gillar inte Theresa May, men alternativen är värre. Samtidigt har förespråkarna för en hård brexit inte tillräckligt med stöd i parlamentet för att ifrågasätta regeringen, sade Catherine Barnard.

Ny folkomröstning

Debatten i parlamentet sker samma dag som kravet på en ny folkomröstning för första gången får stöd av en tung politisk aktör, den före detta Toryministern Justine Greening, som är en välkänd motståndare till brexit.

- Hon säger det som många nu säger, nämligen att det inte finns majoritet för någon brexitvariant i parlamentet och att det enda sättet att bryta dödläget är att hålla en folkomröstning, säger Catherine Barnard.

ANNONS

Greening förespråkar en folkomröstning med tre alternativ: Lämna EU utan en överenskommelse, lämna EU med Theresa Mays plan eller att inte lämna EU alls.

Premiärministerns stab avfärdade under måndagen idén om en ny folkomröstning.

På tisdagen fortsätter parlamentet med att debattera ett relaterat förslag om handeln efter brexit.

TT-Reuters

Fakta: Brexit – vad händer nu?

Förra veckan presenterade Storbritanniens premiärminister Theresa Mays sin brexitplan, som innebär det som kallas en mjuk brexit. Bland annat behåller Storbritannien viss tillgång till EU:s inre marknad och skapar en slags tulluppgörelse med EU. Gränserna mot länderna runt omkring blir enligt planen skarpare, förutom mellan Nordirland och Irland och mellan Storbritannien och Nordirland.

Mays brexitplan ska fungera som ett underlag i utträdesförhandlingar mellan EU och Storbritannien, som nu pågår. När parterna kommit överens om hur utträdet ska se ut, ska överenskommelsen röstas igenom i det brittiska parlamentet. Själva brexitplanen måste formellt inte klubbas av parlamentet.

Men vägen dit lär inte bli enkel för Theresa May, som tampas med ett splittrat Toryparti. Brexitförespråkare i de egna leden hävdar att Mays plan inte är den skilsmässa som det brittiska folket röstade för i folkomröstningen. May har också drabbats av tunga avhopp från regeringen i samband med att brexitplanen blev klar samt skarp kritik mot sitt ledarskap.

Den 29 mars 2019 väntas Storbritannien träda ut ur EU, oavsett om parterna enats om en överenskommelse eller ej. Därefter följer en övergångsperiod och det är fortfarande oklart hur lång den kommer att bli.

ANNONS