Utrikesminister Margot Wallström (S) tillsammans med FN-ambassadör Olof Skoog i FN:s säkerhetsråd i april.
Utrikesminister Margot Wallström (S) tillsammans med FN-ambassadör Olof Skoog i FN:s säkerhetsråd i april.

Blågult styre i FN:s säkerhetsråd

I skuggan av striderna i Jemen och Syrien och med viss "Backåkra-spirit" i ryggen tar Sverige på söndag över ordförandeklubban i FN:s säkerhetsråd.

ANNONS
|

- Jemen blir en väldigt viktig fråga, konstaterar utrikesminister Margot Wallström (S) som i veckan träffade USA:s vice utrikesminister John Sullivan.

- Vi har en stor samsyn (med USA) nu när det gäller att få till ett lindrande av det mänskliga lidandet i Jemen och undvika situationer som kan bli blodbad. En stor attack på hamnstaden al-Hudaydah skulle vara förödande.

ANNONS

Bättre stämning

Ordförandemånaden är Sveriges andra under det två år långa medlemskapet i säkerhetsrådet, som har sitt säte i FN-skrapan i New York. Till skillnad från den första gången i januari i fjol, då Sverige var helt ny som medlem, har man nu kontakter och förtroende samt erfarenhet av att skriva resolutionsutkast och förslag, betonar utrikesministern.

- Vi vet mer om hur man planerar en sådan här månad, vi har fått kontakter och vi har byggt allianser med länder som kan stötta.

Hon anser också att stämningen i rådet, som då beskrevs som urusel, har blivit bättre. Detta i synnerhet efter det arbetsmöte som Sverige stod värd för i april på den tidigare generalsekreteraren Dag Hammarskjölds gård Backåkra i Skåne.

- Vi märkte att det blev ett bra samtalsklimat och att alla trivdes när de fick komma hit (till Backåkra). Men det finns ju underliggande skillnader som man inte plåstrar över på en månad.

ANNONS

Hälften kvinnor

Andra prioriteringar under ordförandeskapet är Syrien, Nordkorea och Myanmar. Men Sverige vill också finna tid för att diskutera barn i konflikter, kvinnors roll i fred och säkerhet, konfliktförebyggande insatser och klimatet.

Dessutom kommer hälften av talarna i rådet under juli att vara män och hälften kvinnor, enligt en tweet från svenska FN-representationen. "Det borde inte vara ett undantag utan en norm", heter det i inlägget.

FN:s säkerhetsråd kritiseras ofta för att vara handlingsförlamat, eftersom de fem permanenta medlemmarna har vetorätt. Sveriges medlemskap löper ut vid årsskiftet.

TT

Fakta: FN:s säkerhetsråd

FN:s säkerhetsråd har totalt 15 medlemsländer. Fem av dem är permanenta medlemmar och har vetorätt: Frankrike, Kina, Ryssland, Storbritannien och USA.

De andra medlemländerna röstas in två år i taget och på en sådan plats sitter Sverige fram till den sista december 2018. Övriga nio medlemsländer just nu är: Bolivia, Elfenbenskusten, Ekvatorialguinea, Etiopien, Kazakstan, Kuwait, Nederländerna, Peru och Polen.

Säkerhetsrådet har huvudansvaret för upprätthållande av internationell fred och säkerhet, enligt FN-stadgan. De permanenta medlemmarna har vetorätt och kan därmed stoppa beslut. Alla FN:s medlemsländer har åtagit sig att följa säkerhetsrådets beslut och att genomföra dem.

Sverige har suttit i säkerhetsrådet som invald medlem vid tre tillfällen tidigare: 1957–58, 1975–76 och 1997–98.

Fakta: Förenta Nationerna (FN) i korthet

Förenta Nationerna bildades under andra världskrigets slutskede. FN-stadgan undertecknades av 51 medlemsländer sommaren 1945 och trädde i kraft den 24 oktober samma år. I dag har FN 193 medlemsländer.

Arbetet leds av generalsekreteraren, just nu portugisen António Guterres, och bygger till stor del på FN-stadgan. FN:s andre generalsekreterare, svensken Dag Hammarskjöld, beskrev organisationens syfte så här: "FN har inte skapats för att föra mänskligheten till himlen utan för att rädda den från helvetet."

Viktiga kammare där beslut fattas är generalförsamlingen, säkerhetsrådet och FN:s ekonomiska och sociala råd (Ecosoc).

Sverige brukar traditionellt beskrivas som en FN-vän. Enligt en mätning som opinionsinstitutet Pew Research Center gjorde 2016 har 82 procent av svenskarna en positiv syn på FN.

Källa: FN med flera

ANNONS