"Brexit – är det värt det?", frågar en anhängare av den sida som vill att Storbritannien ska stoppa utträdesprocessen ur EU. Tiden är nu knapp för London att nå en uppgörelse med Bryssel för att undvika att Storbritannien "kraschar" ut ur EU utan avtal. Arkivbild
"Brexit – är det värt det?", frågar en anhängare av den sida som vill att Storbritannien ska stoppa utträdesprocessen ur EU. Tiden är nu knapp för London att nå en uppgörelse med Bryssel för att undvika att Storbritannien "kraschar" ut ur EU utan avtal. Arkivbild

Avtalslös brexit kan bli dyrt för britterna

Tiden är knapp för Storbritannien att nå ett skilsmässoavtal med EU. Samtidigt som förhandlingarna intensifieras tvingas premiärminister Theresa May förbereda britterna för en avtalslös brexit. En "krasch" ut ur EU kan bli både dyr och krånglig för människor och företag.

ANNONS
|

Den 29 mars 2019 lämnar Storbritannien EU. När landet gick till folkomröstning röstade man inte om hur man ville att brexit skulle se ut, bara om landet skulle lämna unionen eller inte. I kölvattnet av folkomröstningen har debattens vågor gått höga. Ska London behålla en del band till Bryssel eller kapa dem helt? Det har lett till att brexitprocessen försenats och Storbritannien skulle kunna stå utan ett avtal när de lämnar EU.

- Även om det inte är speciellt troligt så finns den risken. Dels för att parterna kan misslyckas med att nå ett avtal och dels för att båda parterna måste få överenskommelsen godkänd i respektive parlament, säger John Curtice, brittisk professor i statsvetenskap, till TT.

ANNONS

Här är tre områden där en "no-deal"-brexit kan skapa bekymmer:

1. Handeln

Priserna på många importerade varor i Storbritannien kommer att gå upp, det är både myndigheter och kännare överens om. Vid en brexit utan avtal ställs landet utanför EU:s tullunion och dess inre marknad. I stället för EU:s tulltariffer träder Världshandelsorganisationens, WTO, tariffer in. För en lång rad varor, som bilar, gäller då högre tariffer. Vissa matvaror kan bli väldigt mycket dyrare att importera, som ost och choklad.

Utträdet ur tullunionen innebär också att kontroller införs vid gränserna, som i dag saknar den infrastruktur som behövs.

- Det riskerar att bli fördröjningar och fördyrningar på grund av det, säger Anneli Wengelin, brexitexpert på Kommerskollegium.

Förseningarna kan skapa brist på varor och detta har väckt den största rädslan bland britterna, där en del börjat bunkra mat. Även den brittiska exporten, där nästan hälften i dag går till EU, kan få en hård smäll. Alan Winters, professor som utrett frågan vid universitetet i Sussex uppger för tidningen The Independent att hundratusentals jobb riskeras.

ANNONS

2. Människors fria rörlighet

Vid en avtalslös brexit ingår Storbritannien inte längre i EU:s regler om fri rörlighet. Det betyder att britter inte kan bosätta sig i EU-länder hur som helst och att EU-medborgare inte kan bosätta sig i Storbritannien. Vissa varnar för att det kan leda till brist på arbetskraft i de stora städerna i södra delen av landet, där var tionde anställd är medborgare i annat EU-land enligt en uträkning gjord av den brittiska tankesmedjan Centre for cities.

3. Gränsen mot Irland

Den har kallats den svåraste nöten att knäcka i brexitförhandlingarna och har till och med fått sin egen tv-serie i kanalen BBC. Vid en avtalslös brexit uppstår en gräns mot EU mellan Nordirland och Irland, en gräns som i dag i praktiken inte existerar. Det beror inte bara på EU:s fria rörlighet, utan har också rötter i Långfredagsavtalet mellan Irland och Storbritannien från 1998 som slår fast att det inte ska finnas några hinder vid gränsen, varken för människor eller varor.

I de råd som Storbritannien publicerade i samband med regeringsmötet på torsdagen tydliggjordes att det inte kommer att inrättas regelmässiga gränskontroller mellan Irland och Nordirland vid en eventuell avtalslös brexit, skriver nyhetsbyrån Reuters.

TT

Fakta: Vägen mot brexit

23 juni 2016: Invånarna i Storbritannien röstar i en folkomröstning för att lämna EU, med siffrorna 51,9 procent mot 48,1.

29 mars 2017: Premiärminister Theresa May överlämnar det formella utträdesbeskedet till EU.

19 juni 2017: De första förhandlingarna om ett utträdesavtal inleds i Bryssel.

8 december 2017: En första principöverenskommelse nås om grunderna i utträdet.

19–20 oktober 2018: EU:s stats- och regeringschefer håller toppmöte i Bryssel i hopp om att kunna godkänna en färdig uppgörelse. I korridorerna mumlas om att ett extra toppmöte kan komma att krävas i november.

29 mars 2019: Storbritannien tänker formellt lämna EU, oavsett om någon uppgörelse har gjorts eller inte. Om en uppgörelse finns inleds omedelbart en knappt tvåårig övergångsperiod.

31 december 2020: Övergångsperioden löper ut.

ANNONS