Jerusalems borgmästare Nir Barkat framför en ny skylt som visar vägen till USA:s blivande ambassad i staden.
Jerusalems borgmästare Nir Barkat framför en ny skylt som visar vägen till USA:s blivande ambassad i staden.

Ambassadflytten – ett steg mot en fredsplan?

Beslutet har dömts ut av övriga västländer och skapat oro och vrede i arabvärlden. På måndag öppnar USA sin nya Israelambassad i Jerusalem. Det omstridda draget kan vara ett första steg mot en framtida fredsplan, tror en expert.

ANNONS
|

Som bensin på brasan. Så har många beskrivit USA:s president Donald Trumps beslut att öppna en ny amerikansk ambassad i Jerusalem.

Flytten sker vid en mycket känslig tidpunkt. Tidigare i veckan drog sig Trump ur det globala kärnenergiavtalet med Iran, vilket skapat oro runt om i Mellanöstern och försurat relationerna mellan USA och EU. På måndag – då invigningen äger rum – firar Israel sin 70:e nationaldag, och på tisdag uppmärksammar palestinierna Nakbadagen till minne av dem som flydde eller fördrevs i samband med staten Israels tillblivelse.

- Det är en häxbrygd av farliga ingredienser. Ambassadflytten sker i en kontext som är explosiv såväl på internationell som på regional och lokal nivå. Läget är mycket mer konfliktalstrande och osäkert än vad som var fallet för bara några år sedan, säger Anders Persson, Mellanösternexpert vid Lunds universitet.

ANNONS

Omvärlden har grubblat

Trumps Mellanösternpolitik avviker starkt från hans föregångare Barack Obamas, inte minst i Israel-Palestina-frågan. Sedan presidenten tillträdde har han uttryckt en rad olika och inte sällan motstridiga åsikter om vilken linje USA ska hålla i regionen, och omvärlden har grubblat över när en tydlig utrikespolitisk strategi ska ta form.

Trots bistra toner från FN, EU och stora delar av arabvärlden ser vissa bedömare ambassadflytten och Trumps erkännande av Jerusalem som Israels huvudstad som första steget mot en framtida fredsplan. Även om den amerikanska linjen hittills främst varit till gagn för den israeliska sidan.

- Det här är ju en oerhört vänlig gest från USA gentemot Israel. Veckan som varit är förmodligen Benjamin Netanyahus allra största stund som politiker. Han har en lång karriär i ryggen, tre årtionden, men jag tror aldrig att han har varit starkare och större än vad han är i dag, säger Persson, som tror att räkningen kan komma vid ett senare tillfälle, med krav på eftergifter från israeliskt håll.

Milda reaktioner

Trump deltar inte personligen vid invigningsceremonin i Jerusalem, utan väntas hålla tal inför de omkring 800 församlade via videolänk, enligt nyhetsbyrån AFP. Säkerhetsarrangemangen i Jerusalem kommer ändå att vara rigorösa på måndag.

ANNONS

När Trump meddelade sina planer i december uteblev dock de storskaliga protester som många hade räknat med, säger Anders Persson, som befann sig i Israel vid tidpunkten.

- Reaktionerna på marken var mildare än vad många trott. Många var arga och ilskna, men det var väldigt lite protester, mycket mindre än vad många hade förutspått. Nu återstår att se om det blir så även den här gången, säger han.

TT

Fakta: Andra som ska, överväger eller har övervägt att flytta

Guatemala:Har flyttat sin ambassad till Jerusalem. Den nya beskickningen invigs 16 maj.

Paraguay:Kommer att flytta sin ambassad till Jerusalem i slutet av maj.

Honduras:Parlamentet har röstat för att flytta ambassaden till Jerusalem, men frågan avgörs i slutänden av presidenten.

Tjeckien:President Milos Zeman har lovat att flytta landets ambassad till Jerusalem, men premiärminister Andrej Babis motsätter sig ett sådant drag, eftersom han inte vill bryta mot EU:s linje.

Rumänien:Regeringen godkände i april en hemlig promemoria om att flytta landets ambassad till Israel. Premiärminister Viorica Dancila fick sedan bassning av president Klaus Iohannis, som har sista ordet i frågan och motsätter sig en flytt.

Källa: Reuters, Times of Israel

Bakgrund: Omstridd stad

Jerusalem har varit omstritt i årtusenden, och kontroverserna fortsätter med full kraft. I FN:s delningsplan för Palestina 1947 — som ledde till skapandet av Israel – var Jerusalem en internationell stad mellan de judiska och arabiska stater som skulle skapas.

Känsligheten i frågan har gjort att omvärlden i stället behandlat Tel Aviv som Israels huvudstad. Sverige har, liksom USA och många andra länder, sin ambassad i Tel Aviv och bara ett generalkonsulat i Jerusalem.

USA:s kongress beslutade redan 1995 att flytta landets ambassad till Jerusalem. Lagen har dock ett kryphål, som utnyttjats troget sedan dess: Flytten av ambassaden kan skjutas upp ett halvår i taget, om "nationell säkerhet" kräver det.

Alla presidenter har två gånger om året punktligt skrivit under uppskjutandet. Donald Trump gjorde det också första gången det blev aktuellt, i somras. Men när det var dags igen lät han bli.

Trump har i stället slagit fast att Jerusalem är Israels huvudstad.

ANNONS