Ska det bli ännu en 80-talist som tar över i ett EU-land? Eller är det dags för ännu en comeback från EU-politikens mest omtalade 80-plussare?
Kampen mellan 31-årige Luigi Di Maio och den nästan exakt 50 år äldre Silvio Berlusconi blir en av vårens stora begivenheter i den europeiska politiken. I början av mars väntas Italien hålla sitt parlamentsval, som lär få stora konsekvenser för EU-samarbetet.
Di Maio är premiärministerkandidat för den fortsatt växande Femstjärnerörelsen – ursprungligen grundad i ilska över korruption och politisk kohandel, men där EU-skepsis och även invandringsmotstånd med tiden fått en allt större roll.
Inget ixit?
Fast Di Maio försöker nu distansera sig från dem som vill ha ett "ixit" – ett EU-utträde även för Italien.
- Vi är för EU och vi tänker fortsatt bidra till Europas framtid. Om det reformeras kan EU bli en lösning på många av våra problem, säger 31-åringen i en intervju med Reuters, där han till och med talar sig för varm för större befogenheter för EU-parlamentet.
Femstjärnerörelsen kan bli största parti i valet och hoppas bilda en minoritetsregering med stöd från olika partier i olika frågor.
Största konkurrensen kommer sannolikt från höger, även om samarbetet gnisslar mellan Berlusconis gamla Forza Italia och separatistpartiet Lega Nord. Regerande socialdemokratiska PD ligger sämre till, men hoppas fortfarande på nytt förtroende från väljarna.
Kurz leder EU
Oavsett hur det går för Di Maio står en annan 86:a i starkt EU-fokus under 2018. Österrikes nye förbundskansler Sebastian Kurz är knappt två månader yngre än Di Maio och kommer att synas flitigt när Österrike tar över som ordförandeland i höst.
Vid det läget kan det hända att endast 4 av 28 EU-länder – Malta, Slovakien, Rumänien och Portugal – har kvar S-ledda regeringar.
Energi- och samordningsminister Ibrahim Baylan (S) vill ändå inte måla allt i svart för den europeiska socialdemokratin.
- Vi får väl se. Det pågår ju också diskussioner i Europas största land – Tyskland – och där tyder väl det mesta på en förnyad, uppdaterad koalition med socialdemokrater och kristdemokrater. Och jag uppfattar också den nya franska regeringen som väldigt progressiv. Vi har ett väldigt gott samarbete med dem. Det är inte så illa det heller, säger Baylan.
Nya medlemmar?
För Kurz och hela EU kommer hösten 2018 att domineras av förhandlingarna om Storbritanniens kommande utträde. Senast i oktober behöver en uppgörelse vara klar för att följa tidsplanen om ett formellt utträde den 29 mars 2019.
Även de länder som vill göra tvärtemot och inträda i EU hoppas på ett genombrott under 2018. Att grannlandet Bulgarien är EU:s ordförandeland i vår skapar optimism hos främst Serbien och Montenegro.
"2018 innebär ett unikt tillfälle för regionen att ta oåterkalleliga steg i sin EU-integration", heter det efter ett möte strax före jul mellan EU:s utrikeschef Federica Mogherini och de sex Balkan-länderna i EU:s väntrum.
Fakta: Tunga händelser i EU 2018
- 1 januari: Bulgarien tar över som EU:s ordförandeland.
- 12-13 januari: Presidentval i Tjeckien.
- 28 januari: Presidentval i Finland och Cypern.
- 23 februari: Informellt EU-toppmöte i Bryssel, om framtida långtidsbudget och nästa EU-parlamentsval.
- mars: Parlamentsval i Italien.
- 22-23 mars: EU-ledarna håller toppmöte i Bryssel, om nya brexitförhandlingsmandat, handel och klimat.
- april eller maj: Parlamentsval i Ungern.
- 17 maj: EU håller toppmöte i Sofia med länderna på västra Balkan, om läget på utvidgningssidan.
- 28-29 juni: EU-ledarna håller toppmöte i Bryssel, om migrationspolitik och euroreformer.
- 1 juli: Österrike tar över som EU:s ordförandeland.
- 9 september: Riksdagsval i Sverige.
- 20 september: EU-ledarna håller säkerhetstoppmöte i Wien.
- oktober: EU-kommissionen hoppas att ett avtal ska vara klart kring Storbritanniens utträde ur unionen.
- 18-19 oktober: EU-ledarna håller toppmöte i Bryssel, bland annat om läget i brexitförhandlingarna.
- 13-14 december: EU-ledarna håller toppmöte i Bryssel, om bland annat nästa långtidsbudget.
Fakta: Yngst och äldst i EU
Två kvinnor är i topp – både vad gäller ålder och regeringstid – bland EU:s stats- och regeringschefer.
Statschefer:
Längst på sin post har Elizabeth suttit, sedan februari 1952. Macron har suttit kortast, sedan maj 2017.
Regeringschefer:
Längst på sin post har Merkel suttit, sedan november 2005. Kurz har suttit kortast, sedan december 2017.
Fotnot: I Cypern fungerar presidenten som både stats- och regeringschef. I Litauen, Frankrike och Rumänien är det statschefen snarare än regeringschefen som representerar landet i politiska EU-sammanhang.
