I mars 2011 nåddes också Syrien, bland annat i Ghouta, av de folkliga krav på demokrati som spred sig i länder i Mellanöstern och Nordafrika. President Bashar al-Assad svarade med våld och med tiden kom konflikten att eskalera till ett blodigt och komplicerat inbördeskrig.
Mer än ett år efter att protesterna mot regeringen utbröt – i juli 2012 – började rebellstyrkan FSA attackera Damaskus från Ghouta. Regimen slog snabbt tillbaka, men en del territorium föll i rebellernas händer, och de baserade sig i östra Ghouta.
Området blev måltavla för regelbundna bombningar och artillerield. Marknader, sjukhus och skolor träffas. Rebellerna har i sin tur svarat genom att skjuta raketer mot Damaskus bostadsområden.
Belägring
2013 inleder regimtrogna styrkor en belägring av östra Ghouta, vilket gör det svårt för de omkring 400000 invånarna – varav omkring hälften är barn – att få tillgång till mat och medicin.
I maj 2017 utses östra Ghouta till en av fyra så kallade nedtrappningszoner enligt en överenskommelse framtagen av Ryssland, Iran och Turkiet, som är några av konfliktens nyckelaktörer. Men regimen upprätthåller sin blockad och inleder i november bombningar med förnyad kraft. Byggnader och gator ligger i ruiner.
I februari 2018 inleds ytterligare en kraftfull offensiv. Sedan den 18 februari har över 400 människor dödats och mer än 2000 skadats, enligt det oppositionella Syriska människorättsobservatoriet som bevakar kriget från Storbritannien.
Hunger
I anslutning till östra Ghouta finns mycket jordbruksmark och området var en gång en viktig matkälla för de boende i huvudstaden. Men sedan belägringen råder allvarlig brist på livsmedel och andra förnödenheter, något som har drabbat invånarna i oppositionsenklaven hårt. Priset på mat har stigit till långt över det normala, och många har samtidigt extremt ont om pengar.
Fortfarande odlas en del mat och begränsade leveranser smugglas in, men i maj förra året förstörde regeringstrogna styrkor många av de tunnlar som användes för det senare ändamålet. Därtill nekas hjälporganisationer regelbundet tillträde – trots ihärdiga försök att få godkänt från regeringen i Damaskus.
"Jag påminner alla parter om att avsiktlig svält av civila som metod för krigföring utgör en klar kränkning av internationell humanitär rätt, och kan utgöra ett brott mot mänskligheten och/eller ett krigsbrott", skrev FN:s människorättschef Zeid Ra'ad Al Hussein i ett uttalande för några månader sedan.
Kemiska vapen
Regeringen i Damaskus anklagas för att ha använt kemiska vapen på flera platser i Syrien, bland annat i östra Ghouta. I augusti 2013 dödades hundratals personer i ett annat rebelldistrikt i Damaskus, en del räknar till över 1400 döda och enligt en FN-rapport användes det kemiska stridsmedlet sarin.
Bashar al-Assad nekar dock ständigt till att han använder kemiska vapen mot det syriska folket, trots att ett flertal utredningar från FN och andra organisationer slår fast det motsatta.
Fakta: Snart sju år av konflikt
I mars 2011 inleddes demonstrationer för demokrati i Syrien. President Bashar al-Assad svarade med dödligt våld och med tiden utvecklades konflikten till ett blodigt inbördeskrig. Under årens lopp har många olika aktörer blandat sig i kriget, motiverade av sina egenintressen.
Sedan kriget bröt ut har konflikten tvingat miljontals människor att lämna sina hem. Många har tvingats fly mer än en gång och över 340000 människor har dödats. Flera försök att sätta stopp för konflikten har misslyckats.