Flera tidigare försök har misslyckats. Men den här gången har de palestinska rörelserna lyckats ta flera kliv framåt i ansträngningarna för att sätta punkt för ett decennium av konflikt. I oktober skrev Hamas och Fatah under ett försoningsavtal, i vilket parterna kom överens om att den Fatahdominerade Palestinska myndigheten (PA) ska ta över kontrollen av Gaza senast den 1 december.
Som ett första viktigt test överlämnade Hamas kontrollen av gränsövergångarna den 1 november.
- Jämfört med tidigare ser det här försöket mer lovande ut. Att Fatah och Hamas har skrivit under ett avtal är ett viktigt steg framåt. Men å andra sidan har de viktigaste frågorna inte diskuterats än, säger Lucia Ardovini, forskare på Utrikespolitiska institutets Mellanöstern- och Nordafrikaprogram.
Vägrar avväpning
Avtalet som undertecknades i Kairo tog inte upp framtiden för Hamas väpnade gren, Qassambrigaderna. Hamas – som ses som en terrororganisation av USA och EU – har vägrat avväpning, men såväl Fatah som USA och Israel har sagt att det inte kan bli tal om någon försoning förrän rörelsen lägger ner sina vapen.
- Det är den viktigaste frågan, och den som jag tror kommer att avgöra om avtalet kommer att lyckas eller inte. Hamas är en militant motståndsrörelse, har alltid varit och det är en stor del av dess identitet.
Hamas säkerhetsstyrka kontrollerar fortfarande Gaza och uppgår till nästan 13000 personer. Frågor som vem som ska ansvara för säkerheten framöver och vad som ska hända med Hamas vapen kommer med all sannolikhet att diskuteras av parterna under ett möte i Kairo den 21 november.
Det finns också tecken på praktiska spänningar i försoningsprocessen. Företrädare för Hamas har klagat på att PA-styrkorna visade få tecken på att vilja samarbeta när de installerade sig vid gränsövergången vid Rafah. Och enligt den palestinske premiärministern Rami Hamdallah hade PA flera dagar senare fortfarande inte full kontroll över gränsövergångarna.
- Vi får se hur det fortlöper, om Fatah-styrkorna går fram på samma sätt i hela Gaza kommer det inte att sluta väl, säger Ardovini.
Humanitär kris
Palestinierna hoppas att försoningen ska underlätta situationen i Gaza, som står under israelisk blockad sedan 2007 och där omkring två miljoner människor lever under svåra förhållanden i det som ibland kallas världens största utomhusfängelse. Och priserna på varor rapporteras redan ha sjunkit, vilket bland annat kan förklaras med att PA har skrotat höga tilläggsavgifter som Hamas samlade in i kontanter från Gazas handlare.
- En av anledningarna till att tiden var mogen för det här avtalet är att situationen i Gaza är så dålig att den knappast kan bli sämre, säger Ardovini.
- Om försoningen lyckas kan det komma att innebära mer mänskliga rättigheter, bättre resurser och kanske till och med rörelsefrihet för folket i Gaza. Men det är svårt att förutspå långsiktiga effekter i nuläget.
Fakta: Splittrat palestinskt styre
Efter det att paraplyorganisationen PLO 1993 erkände Israels rätt att existera fick palestinierna på det av Israel ockuperade Västbanken och i Gaza rätt att delvis styra sig själva.
Hamas, islamiska motståndsrörelsen, är en palestinsk sunnimuslimsk rörelse med en politisk och en väpnad gren som är terrorstämplad av bland annat EU och USA. Hamas styr i Gaza och för en väpnad kamp mot Israel.
Fatah bildades i slutet av 1950-talet med Yasser Arafat som en av grundarna. Målet var att befria de palestinska områdena från Israel. Fatah styr på Västbanken och är sekulärt.
2006 vann Hamas palestiniernas parlamentsval men inget stabilt maktskifte uppnåddes. I stället tog Hamas efter blodiga strider kontroll över Gazaremsan 2007. Sedan dess har Gaza också stått under israelisk blockad.