Reuters berättar nu vad 31-årige Wa Lone och 27-årige Kyaw Soe Oo, båda burmesiska medborgare, arbetade med när de greps den 12 december utanför Rangoon.
Granskningen – som publicerades natten mot fredagen svensk tid – beskriver hur burmesiska soldater och buddhistiska bybor avrättade tio män ur rohingyabefolkningen och dumpade deras kroppar i en massgrav i byn Inn Din i delstaten Rakhine den 2 september 2017.
Grävde massgraven
Rapporteringen baseras på vittnesuppgifter från buddhistiska bybor, poliser och släktingar till de dödade männen. Det finns bilder av offren när deras händer är bundna och de står på knä före de dödas – och på deras kroppar i gropen efteråt.
- En grav för tio personer. Vissa gjorde fortfarande ljud ifrån sig när de begravdes. Andra var redan döda, säger en pensionerad soldat från området som berättar att han hjälpte till att gräva massgraven och såg när de dödades.
FN säger att uppgifterna som framkommer i granskningen är alarmerande.
- Det här visar än en gång behovet av en hel och grundlig utredning från myndigheterna av att våld i delstaten Rakhine och attackerna på de olika folkgrupperna där, säger FN:s talesperson Farhan Haq.
Även USA:s utrikesdepartement säger att granskningen visar att Burma måste samarbeta med oberoende utredare.
Utomrättsliga avrättningar
Burmesisk militär gjorde ett ovanligt uttalande en månad efter det att de två journalisterna gripits där de erkände att säkerhetsstyrkor hade deltagit i utomrättsliga avrättningar av tio rohingya-"terrorister" i byn Inn Din.
I Reuters granskning förnekar dock vittnen att det ska ha genomförts några större attacker från rohingyer före de utpekade morden.
Wa Lone och Kyaw Soe Oo har nekats att bli frisläppta mot borgen av domstolen i Rangoon, trots att människorättsgrupper och diplomater världen över har krävt att de släpps.
De står anklagade för att ha innehaft hemligstämplade dokument och riskerar upp till 14 års fängelse.
Fakta: Minoritetsbefolkningen rohingya
Den muslimska folkgruppen rohingya har bott i delstaten Rakhine i västra Burma i generationer. Före 1962 erkändes rohingyafolket som en av landets etniska minoriteter, men i dag klassas folkgruppen inte som medborgare. Rohingyer bor även i Bangladesh, Pakistan och Malaysia.
Det har under årtionden rått konflikt mellan muslimer och den buddhistiska majoriteten i Burma. Sedan landets självständighet 1948 beräknas cirka 1,5 miljoner rohingyer ha tvingats lämna sina hem på grund av förföljelser.
Den senaste våldsvågen tog fart den 25 augusti, parallellt med att FN:s förre generalsekreterare Kofi Annan lade fram en rapport om situationen för rohingyer.
Källor: Svenska Burmakommittén, Arakan Rohingya National Organisation (Arno), al-Jazira, Civil Rights Defenders