Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies
Prova

Ligg på Plus från start - hela innehållet för 1 kr Fri tillgång till all lokaljournalistik.

180304-sverigeiranrelation-628603_se.hp_1.jpg
Utrikesminister Margot Wallström (S) håller ett anförande i Genève vid FN:s människorättsråds möte i tisdags. Arkivbild.

Wallström markerade mot Irans rättssystem

Sveriges relation med Teheran störtdök när KI-forskaren Ahmadreza Djalali dömdes till döden. Den fängslade Djalali gavs snart svenskt medborgarskap vilket väckte Irans vrede. Utrikesminister Margot Wallström (S) har nu åter markerat mot regimens godtyckliga användning av dödsstraff.

Det var på tisdagen, då FN:s människorättsråd höll möte i Genève i Schweiz, som Wallström lämnade salen i sällskap med flera andra EU-politiker. Irans kontroversielle justitieminister Alireza Avayi skulle just då hålla ett anförande.

Om Djalali blivit ett svenskt exempel som satt strålkastarljuset på Irans godtyckliga rättssystem, där människorättsorganisationer beskriver tortyr och framtvingade erkännanden som vardag inom rättsapparaten, kan Alireza Avayi sägas vara själva personifieringen av iransk rättstillämpning.

"Tydlig markering"

Wallstöms agerande var en mycket tydlig markering mot Teheran, berättar en källa med insyn för TT.

- Det här är en mycket kontroversiell person. Han står på EU:s sanktionslista, han har mycket blod på sina händer. Att låta den personen sola sig i glansen som dignitär, det var ingenting Wallström ville bidra med, berättar källan.

Alireza Avayi agerade åklagare i samband med den islamiska revolutionen i Iran 1979 och anklagas för att bära ansvaret för godtyckliga avrättningar av tusentals regimkritiker.

- Han har under lång tid i Iran varit en av de högst ansvariga för att staten avrättat minderåriga, politiskt oliktänkande och andra som strävat efter politiska reformer i landet. Inte minst efter den gröna rörelsen 2009.

En folklig proteströrelse för demokrati i Iran 2009 bemöttes med kraftfulla motreaktioner från regimen, och Alireza Avayi var en av de högsta ansvariga för de domar som följde, skriver The New York Times. Många länder, inklusive FN har fördömt regimens agerande.

Avayi anklagas också för delaktighet i massakern på tusentals oppositionella 1988, enligt flera trovärdiga källor.

Inte välkommen i EU

Avayi tillåts inte resa in i EU och har belagts med sanktioner. Men han kunde närvara vid mötet i Genève eftersom Schweiz inte är medlem i unionen.

TT: Kan fallet Djalali ha spelat in i Wallströms markering?

- Jag vill inte spekulera om det spelat in, men man förminskar Avayis ansvar om man bara får det att handla om Djalali. Han har mycket större ansvar för grova människorättsbrott och människorättskränkningar än just det enskilda fallet, säger TT:s källa.

Steen Hohwü-Christensen, tidigare svensk ambassadör i Iran, är inte förvånad att Wallström lämnade salen under det iranska anförandet.

- Jag antar att hon har samordnat det med de övriga EU-länderna.

"Påverkar inte dödsdom"

Hohwü-Christensen tror inte händelsen kommer att påverka fallet Djalali. Inte heller Sveriges beslut att ge honom svenskt medborgarskap förändrar något.

- De uppfattar det som en inblandning i deras inre angelägenheter och lagstiftning. Men jag tror inte att det kommer att ändra verkställigheten av domen i den ena eller andra riktningen, säger han och tillägger:

- Det är en normal svensk reaktion. Vi har alltid markerat mot Iran när det gäller brott mot de mänskliga rättigheterna, så de vet var vi står.

Hohwü-Christensen säger att Wallströms markering möjligen kan leda till en iransk motreaktion, men att det förmodligen inte blir någon större sådan.

Fakta: Sverige, Iran och Djalali

TT

Ahmadreza Djalali är läkare och forskare i katastrofmedicin. Han är iransk medborgare och hade tidigare permanent uppehållstillstånd i Sverige. Djalali har bott i Sverige med fru och två barn sedan 2009, med undantag för ett par år i Italien. Djalali disputerade i katastrofmedicin vid Karolinska institutet 2012.

Ahmadreza Djalali greps av underrättelsetjänsten i Iran den 25 april 2016, när han var i landet för att delta i seminarier om katastrofmedicin på inbjudan av universitet i Iran. Han hade vid flera tidigare tillfällen rest till Iran utan problem.

Den 26 december inledde Djalali en hungerstrejk, sedan myndigheterna försökt att tvinga honom att skriva under ett erkännande om att han är spion.

I oktober 2017 hävdade den allmänne åklagaren i Teheran, utan att uttalat nämna Ahmadreza Djalali, att den "svarande" hade haft flera möten med Mossad (Israels underrättelsetjänst) och gett dem känslig information om Irans militär- och kärnkraftsanläggningar i utbyte för pengar och uppehållstillstånd i Sverige. Djalali har dömts till döden.

2018 gav Sverige Ahmadreza Djalali svenskt medborgarskap Det beskrevs som ett "tvivelaktigt och fientligt" beslut av det iranska utrikesdepartementet, som kallade upp Sveriges ambassadör i Teheran för att lägga fram en protest.

Det bevis som anförs mot Djalali är ett erkännande som påstås ha tvingats fram under hot.

Källor: Amnesty Sverige, AFP, Reuters

MEST LÄST