En typ av elefanter hade förmodligen levt kvar i Norden. Arkivbild.
En typ av elefanter hade förmodligen levt kvar i Norden. Arkivbild.

Världen utan människan kartlagd

Om det inte vore för människor hade både grottlejon och en typ av elefanter vandrat i Norden. Nu har ett forskarlag kartlagt en databas med närmare 6 000 levande och utrotade däggdjur.

ANNONS
|

Den enorma databasen är fastställd av internationella forskare, ledd av en grupp från Göteborgs universitet.

För första gången har det tagits hänsyn till vilken påverkan som människan har haft på arter och dess utbredning.

- Syftet är att försöka förstå hur en värld utan människor hade sett ut, och förhållandet mellan alla levande arter som lever i dag. Det finns väldigt mycket evidens för att människan spelar stor roll i påverkan på den biologiska mångfalden, säger Søren Faurby, biolog och forskare vid Göteborgs Universitet och ledare för gruppen.

ANNONS

Lejon, elefanter och björnar

Databasen sträcker sig 130000 år bakåt i tiden.

Enligt Søren Faurby är både grottlejonet och utdöda arter av elefanter exempel på djur som skulle ha levt i norra Europa.

- Ett annat exempel är att brunbjörnar tidigare fanns i plana områden nära kusten både Danmark och i Spanien vid medelhavet. Nu hittar vi dem mest i bergstrakter, säger han.

Brunbjörnarna levde även i Mexiko och norra Afrika.

Kartläggningen gäller hela världen. Den har gjorts genom befintlig data, gamla kartor, artiklar, dna från levande däggdjur samt data från fossilfynd för att se var någonstans djuren skulle ha passat in i dag.

Öppen för alla

Databasen är öppen för alla att använda och tänkt att leda till ytterligare forskning. Framåtsyftande är att förutse hur klimatförändringar kommer att påverka olika arter. Forskarna bakom studien vill använda den för att återställa biologisk mångfald.

- Det är svårt att återställa utrotade djur naturligtvis, men vi kan utläsa var någonstans det finns bäst förutsättningar att bevara och i någon mån återställa eller öka den biologiska mångfalden, säger Søren Faurby.

ANNONS
TT

Fakta: Databasen

För att skapa en databas som inkluderar både levande och utrotade däggdjur har forskargruppen fogat samman befintlig data, lagt till gamla kartor och studerat en stor mängd artiklar och andra databaser för att se hur arternas naturliga utbredning hade kunnat vara om den inte störts av människan. Vidare har de kombinerat dna från nu levande djur med data från fossilfynd från olika forskares utgrävningsplatser runt om i världen med en dataalgoritm. På så sätt kan de förutse var de utrotade arterna skulle passa in med de däggdjur som lever i dag.

Databasen beskrivs i den vetenskapliga artikeln "The Phylogenic Atlas of Mammal Macroecology".

Författare: Alexandre Antonelli och Søren Faurby vid Göteborgs universitet samt Matt Davis, Jens Christian Svenning, R.Ø. Pedersen och S.D. Schowanek vid Århus Universitet.

ANNONS