Mönstring pågår på Rekryteringsmyndighetens kontor i Kristianstad. Arkivbild.
Mönstring pågår på Rekryteringsmyndighetens kontor i Kristianstad. Arkivbild.

Unga förstår inte plikten i värnplikten

Det råder en kunskapsbrist bland ungdomar om vad mönstring och värnplikt egentligen innebär, enligt Rekryteringsmyndigheten. Få förstår vad skyldigheten att fylla i mönstringsunderlaget och att mönstra betyder. Det händer till och med att ungdomar glömmer bort att komma till mönstringen.

ANNONS
|

- Vi tror att det finns en kunskapsbrist i vad en skyldighet faktiskt innebär, att det finns ett mått av tvång i lagstiftningen. Man är inte van vid att ha skyldigheter, och här blir det så väldigt påtagligt att man är skyldig att göra saker, säger Sofie Engström, presskontakt på Rekryteringsmyndigheten.

Mätningar visar att ungdomar känner till att man är skyldig att fylla i mönstringsunderlaget och att man är skyldig att komma om man blir kallad till mönstring, men få förstår att det handlar om tvång och att det finns konsekvenser för dem som inte uppföljer skyldigheterna, menar Sofie Engström.

ANNONS

- Det här är inte en diskussion som pågår runt middagsbordet till vardags.

Bot på problemet

Myndigheten har därför lanserat en chattrobot på Facebook-tjänsten Messenger, kallad Värnpliktsboten.

- Vi ser var målgruppen finns och var de rör sig, kommunicerar och ställer sina frågor. Det är ofta i de forumen. Därför vill vi finnas där för att ta emot frågor och ge svar, säger hon.

Den som får mönstringsunderlaget måste alltså fylla i uppgifter bland annat om sin fysik och sin utbildning. De allra flesta, över 90 procent, gör också det. Men av de drygt 90000 underlag som förra året skickades ut till personer födda 1999 var det drygt 6000 som inte svarade. De riskerade därmed ett vite på omkring 2500 kronor. Rekryteringsmyndigheten valde till slut att inte ta ut några viten.

- Förra året gjorde vi bedömningen att dessa siffror var tillräckligt bra och att vi därför inte går ut med några viten för den här årskullen, säger Jan Nyquist, chefsjurist på Rekryteringsmyndigheten.

ANNONS

Dök aldrig upp

Värre kan det bli för dem som över huvud taget inte dök upp på mönstringen trots att de blivit kallade. Cirka 6000 personer födda 1999 kallades till mönstring och drygt hundra dök aldrig upp.

- Fram till i dag har vi anmält ett 90-tal personer för brott mot totalförsvarsplikten. Det är personer där vi inte hittat någon giltigt skäl till att de inte kunnat komma och deras ärenden är överlämnade till åklagare för ytterligare bedömning. Vi vet ännu inte vad det blir för resultat av det, men vi vet att några utredningar har lagts ned, säger Nyquist.

Jan Nyquist håller med att det finns en okunskap om skyldigheterna kring värnplikt och mönstring.

- Så är det säkert. Vi har också kunnat se att många har glömt att gå till mönstringen. Om det beror på okunskap om plikten eller att man glömt ändå, det vet vi ju inte. Vissa har säkert inte förstått att du kan få nya tider även efter att du inte dykt upp, så att du slipper riskera böter och en prick i belastningsregistret. Men man får ju komma ihåg att de allra flesta kommer till mönstringen.

ANNONS
TT

Fakta: Mönstring och värnplikt

I mars 2017 återaktiverade regeringen värnplikten. Den som fyller 18 år måste lämna uppgifter om sig själv till mönstringsunderlaget och kan bli skyldig att mönstra och att genomföra grundutbildning med värnplikt enligt lagen om totalförsvarsplikt.

  • Får du brevet med inloggningsuppgifter till mönstringsunderlaget måste du svara på frågorna.
  • Blir du kallad till mönstring måste du komma.
  • Blir du inskriven till grundutbildning med värnplikt måste du genomföra utbildningen.

Den som inte uppfyller sina skyldigheter kan bli anmäld för brott mot totalförsvarsplikten. Just nu är det ett hundratal personer som Rekryteringsmyndigheten har anmält till åklagare för vidare utredning.

Det finns giltiga skäl till att inte lämna uppgifter till mönstringsunderlaget, att inte komma till mönstringen eller att inte genomföra värnplikten. För att Rekryteringsmyndigheten ska bedöma om en person har giltiga skäl behöver personen ansöka om uppskov, vilket kan beviljas av till exempel hälsoskäl eller av sociala skäl.

Källa: Rekryteringsmyndigheten

ANNONS