Det svenska lantbruket är under hård press. Torkan slår inte enbart mot svenska skördar, värmen har även allvarliga konsekvenser för grödor runt om i Europa. Det leder bland annat till högre spannmålspriser vilket gör kraftfodret dyrare och mer kostsamt för svenska djurbönder.
Fröodling hotas av torkan
Den mest alarmerande situationen är dock bristen på grovfoder. Utan tillgång till hö, halm och ensilage tvingas hästar, kor och får till nödslakt.
Sommarens torka medför även att den framtida grovfodertillgången är hotad.
- Vallfröodlingen som är själva förutsättningen till allt det som ska bli hö och ensilage har lidit fruktansvärt av torkan, säger branschorganisationen Sveriges Frö- och oljeväxtodlares vd Anneli Kihlstrand.
Den svenska fröodlingen uppgår till 16000 hektar, vilket är småpotatis i jämförelse med grödor som vete, raps och havre.
Men vid en normal skörd ges utsädet till en miljon hektar vall, åkermark vars syfte är att uppbringa hö samt vallväxer som ingår i ensilage.
"Långsiktigt bekymmer"
Årets torka har dock slagit undan benen för den nysådda frögrödan. Den viktiga vitklövern såg ut att ha goda förutsättningar, med många humlor och bin för pollinering. Värmen innebar dock att Vitklövern inte växte upp till normal storlek, vilket har gjort tröskandet nästintill omöjligt.
Sett till hela fröodlingen ligger även grovfodertillgången för 2020–2021 i riskzonen, enligt Kihlstrand.
- Jag ser ett långsiktigt bekymmer i att vi inte kan etablera en ny frögröda i år, det kan tvinga lantbrukare att behålla gamla vallar för skörd ett år till.
Oroad bransch
I normalfall produceras omkring två miljoner ton kraftfoder per år i Sverige. Den största aktören återfinns i Lantmännen som står för hälften av marknaden. Tätt efter följer bolagen Svenska Foder och Swedish Agro. Tillgången på grovfoder är svårare att bedöma då det till stor del odlas av lantbrukarna själva, enligt Erik Hartman, vd för branschorganisationen Foder och Spannmål. Han delar Frö- och oljeväxtodlarnas huvudbry.
- De första som tar smällen av torkan är djuren som du och jag ser ute i hagen. Därefter finns en lång lista över konvulsioner för hela lantbruket, däribland konsekvenserna med uttorkad vall nu och under nästa år, problem med nyetablering av vall och sedan fröproblematiken därefter.
Fakta: Torka, foderbrist och nödslakt
Många finansiellt pressade bönder tvingas till följd av foderbrist till nödslakt, alltså att slakta sina djur i förtid. Problemet hänger samman med värmen och torkan, som enligt branschkällor har slagit ut kanske hälften av landets foderskörd.
Krisläget har skapat en rekordlång kö till landets slakterier och även lett till varningar för brist på svenska mejeriprodukter i höst.
Enligt Livsmedelsverket kan det bli aktuellt med så kallade återtag från slakterier som inte kan sälja köttet vidare. Det innebär att intresserade bönder hämtar tillbaka det styckade köttet och säljer det själva, ett förfarande som kräver kommunalt tillstånd.
Källa: Livsmedelsverket
Fakta: Minskade skördar
Skördeprognosen för 2018 visar på totalt 4,2 miljoner ton, vilket motsvarar en minskning med ungefär 30 procent jämfört med snittet för de senaste fem åren. Skördekvoten är den minsta sedan 1992.
Talen i tabellen avser 1000-tals ton.
Gröda 5-årssnitt 2018
Höstvete 2 511 1 543
Vårvete 368 269
Råg 142 96
Korn 1 672 1 243
Havre 742 508
Rågvete 178 75
Trindsäd 156 147
Oljeväxter 345 262
Övrigt 62 40
Totalt 6 176 4 182
Källa: Lantmännen
