Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies
Prova

Ligg på Plus från start - hela innehållet för 1 kr Fri tillgång till all lokaljournalistik.

180924-valriksdagsguide-765235_se.hp_1.jpg
Riksdagen är en plats vi hör mycket om, men hur funkar den egentligen? Och vad gör alla som sitter där? Arkivbild.

Talmannen avgörande för ny regering

Vad gör egentligen en talman? Vem bestämmer lagarna? Och får man rösta som man vill när man sitter i riksdagen? Vi fyller i det du glömt sedan du läste samhällskunskap i skolan.

Vad är riksdagen?

Riksdagen består av 349 ledamöter som stiftar landets lagar. Enligt regeringsformen – Sveriges främsta grundlag – utgår all offentlig makt från folket, och riksdagen är folkets främsta företrädare.

Den som får rösta i riksdagsvalet får också ställa upp i valet. Rösträtt har den som fyllt 18 år senast på valdagen, är svensk medborgare och är eller har varit folkbokförd i Sverige.

Hur länge har vi haft en riksdag?

Sedan långt innan demokratin och rösträttens införande, faktiskt. Redan under medeltiden samlade kungarna till riksmöte – som är det formella namnet på riksdagen – med representanter för mäktiga intressen i riket. Arboga riksmöte 1435 har kallats den första riksdagen. Under Gustav Vasas tid samlades till riksmöten där de fyra stånden – adel, präster, borgare och bönder – fanns representerade, och under 1600-talet fick riksdagen en fastare form. 1809 års grundlag slopade det kungliga enväldet och fastslog att makten skulle delas mellan riksdagen och kungen.

Men hur blir man vald?

I Sverige röstar vi på partier, inte på personer. Fast om du verkligen vill att en viss person ska få din röst kan du kryssa för hen. Du kan dock inte kryssa för vem som helst, personen måste ha lämnat sitt samtycke till att kandidera för ett parti. I de allra flesta fallen innebär det att partiet redan har tryckt upp och rangordnat en lista med namn, men vill du ge någon längre ner på listan en skjuts uppåt kan du göra det genom att kryssa för denne.

Hur fördelas arbetet i riksdagen?

De 349 ledamöterna samlar ihop sig i olika grupper, utskott, som blir en slags minivariant av den stora riksdagen. I varje utskott finns 17 riksdagsledamöter och de har hand om olika områden som kultur, skatt, försvar och utbildning. Utskotten gör väldigt mycket av "vardagsjobbet" inom ett område.

Hur utses regeringen?

Riksdagen röstar om en statsministerkandidat, som i sin tur bildar regering. Om ett parti har egen majoritet i riksdagen är det ganska enkelt, det partiet föreslår den egna ledaren som statsminister och sedan röstar alla i partiet för förslaget och saken är klar. Men i alla andra lägen behöver partierna samarbeta. Ju fler partier som sitter i riksdagen desto mer samarbete krävs. Det är här man brukar prata om de olika blocken. Vanligtvis det röda och det blå, helt enkelt för att vissa partier historiskt sett har mer gemensamt och tenderar att rösta på liknande sätt.

Vad har talmannen för roll?

Formellt sett är det talmannen som leder riksdagens arbete. Hen kommer nästan alltid från partiet som fått flest röster och har till sin hjälp ett par vice talmän, oftast från partierna som blivit tvåa och trea i storlek. Det är också talmannen som ser till att det blir en regering. Enligt reglerna är det nämligen talmannen som kommer med förslaget på vem som bör bli statsminister. Innan dess har det dock förekommit en hel del diskussioner bakom stängda dörrar.

Talmannen har fyra försök på sig att föreslå en statsminister. Om inget av förslagen godkänns ska extraval hållas inom tre månader. Hittills har riksdagen alltid röstat igenom talmannens första förslag.

Vad händer när det inte finns en regering?

En regering som inte har stöd av majoriteten i riksdagen, vilket kan bli faktum i dagarna, kan jobba vidare tills en ny regering är på plats. En så kallad övergångsregering har i princip samma befogenheter som en vanlig regering men den får inte utlysa nyval. I praktiken tas dock bara beslut i sådant som är pågående sedan tidigare.

Kan man rösta som man vill i riksdagen?

Ja, det finns ingen lag som säger att du måste rösta i enighet med vad partiet du representerar tycker. Det finns flera exempel på ledamöter som gått emot partilinjen i olika frågor. Ett sådant fall var omröstningen om den omstridda lagen om signalspaning 2008, där liberala ledamoten Camilla Lindberg röstade nej i strid mot partilinjen. Även hennes partikollega Birgitta Ohlsson var kritisk, men valde att i stället lägga ned sin röst av respekt för sin riksdagsgrupp.

Det finns också så kallade "politiska vildar" som lämnat sitt parti och i stället gått över till ett annat, eller bara representerar sig själva. I SD-gruppen finns en handfull ledamöter som gått över till utbrytarpartiet Alternativ för Sverige.

Finns det andra system?

I andra länder är det vanligt att parlamentet har två kammare. Så är exempelvis USA:s kongress uppdelad i senaten och representanthuset, och brittiska parlamentet är uppdelat i House of commons och House of lords – underhuset och överhuset. I Sverige avskaffades tvåkammarriksdagen 1971.

Ordet parlament kommer för övrigt av franskans "parler" – tala – och syftar på de samtal monarken hade med sina rådgivare.

MEST LÄST