Hur duktiga är svenska 15-åringar på att arbeta i grupp? OECD kommer med svaret på tisdag. Arkivbild.
Hur duktiga är svenska 15-åringar på att arbeta i grupp? OECD kommer med svaret på tisdag. Arkivbild.

Stort test av elevers samarbetsförmåga

I dagarna släpps resultaten av en unik Pisa-mätning, som elever från Sverige och ytterligare 51 länder har deltagit i. Den här gången handlar det varken om matte eller läsning, utan förmågan att lösa uppgifter gemensamt.

ANNONS
|

Pisa är världens största elevstudie som vart tredje år undersöker 15-åringars kunskaper i matematik, läsförmåga och naturvetenskap. Men lite vid sidan av testas också ett fjärde område. Senast, 2015, fick eleverna visa hur väl de klarade att lösa problem tillsammans med andra. Tänka smart i grupp, helt enkelt.

Hur då? kan man fråga sig.

Digitalt samarbete

Eleverna, totalt 125000 stycken, satt vid var sin dator och genomförde ett simulerat grupparbete genom att interagera med virtuella, datorstyrda gruppkompisar. Exempelvis skulle eleverna svara på frågor om låtsaslandet Xandar och de två fiktiva gruppkompisarna dök upp i chatten med olika metodfrågor och invändningar. De elever som valde att bemöta dem med diplomati och konstruktiva förslag – och alltså kunde få dem att dra åt rätt och samma håll – fick högre poäng.

ANNONS

Men går det att jämföra ett samspel med en dator med ett samspel med en levande människa?

Nej, det finns naturligtvis skillnader. Men det datorstödda testet gav ändå en bra bild av elevernas förmåga att samarbeta med andra personer, enligt OECD. Som stöd för slutsatsen finns analyser utförda av Luxemburgs universitet, där utfallet av samarbetstester i riktiga klassrum jämförts med dem i digital provmiljö.

Ok resultat?

Den rapport som OECD släpper tisdag morgon kommer att visa hur bra svenska elever samarbetar jämfört med elever i andra länder. Den visar också eventuella skillnader i samarbetsförmåga mellan tjejer och killar. Däremot går resultaten inte att jämföra med äldre årskullars, eftersom testet är det första i sitt slag.

I Pisa 2012, med historiskt dåliga svenska resultat i matte, läsning och naturvetenskap, var det fjärde delprovet individuell problemlösning. Det gick inte heller bra: Sverige hamnade på plats 20, under OECD-snittet och många hästlängder efter ettan Singapore.

År 2015 gjorde de svenska eleverna en upphämtning i de tre återkommande delproven, och hamnade åter på eller över OECD-snittet. Frågan är alltså om det fjärde delprovet också gav ett ok resultat. Enligt OECD är det rimligt att tro att resultaten i de fyra delproven korrelerar.

TT

Fakta: Pisa

Pisa är en förkortning för Programme for International Student Assessment.

Pisa undersöker förmågor inom matematik, naturvetenskap och läsförståelse bland 15-åringar.

Ansvarig för Pisa är samarbetsorganisationen OECD.

Pisa genomförs vart tredje år. Pisa 2012 presenterades i december 2013 och Pisa 2015 presenterades i december 2016.

Pisa 2012 visade att Sverige hade största resultatförsämringen av alla 33 OECD-länderna som deltog i undersökningen. Begreppet "Pisachock" myntades.

Pisa 2015 visade förbättrade svenska resultat i alla tre undersökta områden. Sverige ligger därmed åter på eller över OECD-snittet, men resultaten var inte lika bra som i början av 2000-talet.

I Pisa 2015 testades också gemensam problemlösning. Resultatet offentliggörs tisdag 21 november kl 08.00.

ANNONS