Storasyster eller lillebror – placeringen i syskonskaran har stor betydelse för både personlighet och yrkeskarriär, enligt en ny rapport. Arkivbild.
Storasyster eller lillebror – placeringen i syskonskaran har stor betydelse för både personlighet och yrkeskarriär, enligt en ny rapport. Arkivbild.

Storasyskon når oftare toppen

Familjens förstfödda barn har störst chans att senare i livet bli chef. Ju senare i syskonskaran, desto sämre social förmåga, visar en ny rapport. Det är dyster läsning för småsyskon, men det gäller bara i genomsnitt.

ANNONS
|

Storasyskon blir mer sociala, uthålliga, stresståliga och initiativrika än yngre syskon. Samtidigt har de mindre syskonen större risk att hamna utanför arbetsmarknaden och sämre chans att bli chefer, enligt en rapport från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (Ifau).

Särskilt stor är syskonskillnaden när det gäller chefskap på toppnivå: förstfödda män har 33 procent större chans att bli toppchef än män som är nummer tre i syskonskaran och förstfödda kvinnor har 60 procent större chans att bli toppchef jämfört med syster nummer tre.

Inte överskattas

Trots att sambanden är så tydliga, ska betydelsen av syskonordning inte överskattas, tycker professor Björn Öckert, som är en av rapportförfattarna.

ANNONS

- På individnivå förklarar syskonordningen väldigt lite av skillnader i personlighet och yrkesval. Det här är en faktor som vi vet spelar roll, men den förklarar en ganska liten andel av alla skillnader mellan människor, säger han.

Syskonordningens betydelse har diskuterats och studerats länge, men själv menar Öckert att den nu blivit säkrare kartlagd.

- Det här är den första studien som är baserad på stora urval och som kan studera skillnader mellan syskon inom samma familj.

Register och mönstring

Forskarna har samkört flera olika befolknings- och yrkesregister och kombinerat detta med bland annat testresultat från den mönstring som alla unga män tidigare gick igenom.

En av orsakerna till syskonskillnaderna kan vara att föräldrarna behandlar syskonen olika.

- Det vi ser är att yngre syskon spenderar mindre tid på att läsa böcker och göra läxor, samtidigt lägger de mer tid på att titta på tv och spela dataspel. Dessutom är det så att föräldrarna inte diskuterar skolarbetet i samma utsträckning med yngre som med äldre syskon, säger Björn Öckert.

ANNONS

En annan faktor som kan spela roll är syskondynamiken, påpekar han. Äldsta barnet i familjen har en åldersfördel gentemot yngre syskon när det uppstår konflikter dem emellan. Men hur detta påverkar personlighet och karriär i framtiden går forskarna inte in på i rapporten.

Fakta: Bättre att vara storasyskon

Social förmåga försämras ju senare i syskonskaran man är född, visar en analys baserad på män i familjer med minst två söner födda 1952–1982 som genomgått mönstring. Familjens storlek är inte avgörande – effekten av att vara född som nummer tre är densamma oavsett om det bara finns tre barn i familjen eller om det finns fem barn.

Med social förmåga menas social mognad, uthållighet, initiativförmåga och känslomässig stabilitet. Placeringen i syskonskaran har samma inverkan på alla dessa olika dimensioner.

Sannolikheten för att vara anställd minskar ju senare i syskonskaran man är född, exempelvis har en tredjefödd son cirka 1,7–1,8 procentenheter lägre sannolikhet att vara anställd jämfört med äldsta syskonet.

En förstfödd har 18–22 procent större chans att inneha en chefsbefattning jämfört med ett tredjefött syskon.

Senarefödda döttrar har större sannolikhet att ha ett kreativt jobb än förstfödda. Den effekten av syskonordning syns inte bland män.

Småsyskon driver oftare eget företag än storasyskon.

Källa: Ifau, rapport 2016:15

ANNONS