Sådana 24-timmarsperioder kallas nationella isdygn. SMHI spår att temperaturen understiger noll hela nästa vecka, och att vi därmed får en nationell isvecka. Det händer inte så ofta – sedan 1950 bara sex gånger. Värst var det i februari 1970 då vi hade tio nationella isdygn i följd.
- Redan i helgen får vi mer kalluft österifrån, säger Sandra Andersson, meteorolog på SMHI.
Kallast blir det längst i norr med temperaturer på runt 20 minusgrader i början av nästa vecka. Mildare väder väntas i Mellansverige och de södra delarna av landet: från några få minusgrader till –10.
De låga temperaturerna, i kombination med kalla vindar, gör att det finns risk för nedisning av fartyg i annars isfria delar av Östersjön. Stora mängder snö väntas också på sina håll. En klass 1-varning är utfärdad för Jämtland.
- Och kommande dagar ser vi att ostliga och nordostliga vindar ligger på från havet. Det gör att snöbyar, som byggts upp över havet, drar in över land. Då får man den här effekten med så kallade snökanoner, framför allt längs Svealands- och Götalandskusten, säger Sandra Andersson.
Fakta: Nationella isdygn
Vid följande tillfällen har nationella isdygn* inträffat under minst sex dygn i följd:
12–18 februari 1956 (7)
12–17 januari 1966 (6)
8–13 februari 1966 (6)
11–20 februari 1970 (10)
26 februari–5 mars 1971 (8)
29 december–5 januari 1979 (8)
4–9 januari 1985 (6)
19–25 februari 1986 (7)
6–11 februari 1996 (6)
25–30 december 2010 (6)
18–24 februari 2011 (7)
* Samtliga SMHI:s mätstationer redovisar minusgrader under 24 timmar. (Uppgifterna gäller bara från 1950 och framåt; statistiken dessförinnan är inte digitaliserad).
Källa: SMHI