Att vrida om klockan till sommar- respektive vintertid har små kända effekter på det svenska samhället, konstaterar Statskontoret i en rapport. Arkivbild.
Att vrida om klockan till sommar- respektive vintertid har små kända effekter på det svenska samhället, konstaterar Statskontoret i en rapport. Arkivbild.

Små kända samhällseffekter av tidsomställning

Att vrida om klockan till sommar- respektive vintertid har små kända effekter på det svenska samhället, konstaterar Statskontoret i en rapport. För folkhälsan bedöms omställningen vara både bra och dålig – men mest bra.

ANNONS
|

Tidsomställningen kan orsaka sämre sömnkvalitet, rubbad dygnsrytm och viss ökad risk för hjärtinfarkt och stroke. Men det gäller begränsade grupper i befolkningen medan de positiva effekterna är mer utspridda. Rapporten pekar bland annat på att ljusare kvällar får svenskarna att vara ute och röra mer på sig på fritiden.

Statskontoret har även sammanställt påverkan på jordbruk, energi, transporter och turism.

Effekterna på energisektorn och turismen är oklara och problemen för lokaltrafiken vid själva tidsomställningen bedöms vara hanterbara. Sannolikt påverkas heller inte trafiksäkerheten.

För jordbruket har effekterna avtagit genom automatiseringar och annan teknisk utveckling.

ANNONS

"Tidigare innebar omställningen problem för till exempel jordbruket, men de problemen har minskat i betydelse", säger Statskontorets generaldirektör Annelie Roswall Ljunggren, enligt ett pressmeddelande.

EU-kommissionen har föreslagit ett slopande av de årliga tidsomställningarna. Varje land ska enligt förslaget själv bestämma om de vill ha permanent sommartid eller vintertid men det kan ta flera år innan den frågan går till beslut.

TT

Fakta: EU och sommartiden

De 28 EU-länderna har i dag en gemensam övergång till sommartid varje vår och återgång till normaltid på hösten. Samtidigt tillhör länderna tre olika tidszoner.

I september föreslog EU-kommissionen ett slopande av de årliga omställningarna, efter påstötningar från Finland och EU-parlamentet och sedan man fått starkt stöd bland allmänheten i en nätenkät.

Tanken var att förslaget skulle godkännas av EU-länderna och EU-parlamentet så att den sista tidsomställningen kunde göras redan i oktober 2019. Men frågan har nu förhalats och beslut kan komma först om ett antal år, enligt den svenska regeringens bedömning.

Enligt kommissionens förslag skulle varje land självt bestämma om man vill ha evig sommartid eller evig normaltid. Men för att inte skapa onödig oreda krävdes att länderna bestämde sig minst sex månader före den sista omställningen.

ANNONS