I propositionen, som nu överlämnas till riksdagen, föreslår regeringen ett helt nytt nationellt behörighetsprov för 24-åringar och äldre som saknar gymnasiebetyg. Genom att skriva provet får de bevisa att de har tillräckliga förkunskaper, och behöver därmed inte läsa in gymnasiet på komvux.
Stävja avhopp
Några stora yrkesutbildningar, främst de för blivande lärare och ingenjörer, får samtidigt tuffare behörighets- och urvalskrav. I dag har utbildningarna nämligen problem med många avhopp och regeringen vill se att fler fullföljer studierna. På lärarsidan innebär det lämplighetsprov.
- Det har pågått försök med lämplighetsprov till lärarutbildningen och vi vill öppna för att man kan ha det som krav inför den långa ämneslärarutbildningen, säger Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning.
Hon vill i dag inte gå in på om de andra lärarutbildningarna också ska ha lämplighetsprov, utan avvaktar tills försöket slutredovisats senare i vår.
Hyfsade betyg
En annan möjlighet blir att ställa krav på en viss betygsnivå från gymnasiet, exempelvis att en blivande svensklärare inte får ha sämre än C i ämnet.
- Det skulle kunna vara ett särskilt behörighetskrav, kopplat till utbildningen och det framtida yrket. Det ges alltså möjlighet att ställa tuffare krav, säger Hellmark Knutsson.
Vidare kan det på utbildningar med lågt söktryck bli möjligt för lärosätena att ta in färre på basis av högskoleprovet. I dag går en tredjedel av studieplatser till denna kvot, trots att gymnasiebetygen bättre förutser studiekapaciteten.
- Har man kommit in på högskoleprovet är risken för avhopp större. Det är tydligt på vissa ingenjörsutbildningar, så därför öppnar vi för att lärosätena kan minska denna kvotgrupp, säger Hellmark Knutsson
TT
Fakta: Regeringens förslag
Ett nytt behörighetsprov. Åldersgränsen på 24 år kommer att regleras i förordning.
Skärpta behörighetskrav på vissa utbildningar, som lärarutbildningarna. Öppnar för lämplighetstest för blivande ämneslärare.
Fördelningen av studieplatser behålls enligt nuvarande urvalsmodell: En tredjedel vikta för gymnasiebetyg, en tredjedel för högskoleprov och en tredjedel på meriter som lärosätet väljer.
Möjlighet att banta kvotgruppen högskoleprov om det gynnar genomströmningen.
Meritpoängen för språk- och fördjupningskurser på gymnasiet tas inte bort, som utredaren föreslog. Regeringen vill inte riskera att fler väljer bort språkstudierna och ser i dag inget bättre alternativ än meritpoäng.
Regeringen föreslår inte heller en åldersgräns för att skriva högskoleprovet. Enligt Helene Hellmark Knutsson kan det framöver bli aktuellt med en 18-årsgräns.
Källa: Regeringskansliet