Det är över fem veckor kvar till årets fettisdag. Men på bagerier runt om i landet rullas det redan nu ut vetebullar fyllda med grädde och mandelmassa.
- Nuförtiden verkar de flesta börja redan i mellandagarna. Jag kan tycka att det är onödigt tidigt. Man bör få hämta andan lite efter jul, säger matskribenten Mia Öhrn, bland annat författare till en bok om just semlor.
Café Oscar i Kiruna stod emot under julhelgen. Men i onsdags började man sälja semlor i sina två konditorier och nu drar leveranserna till butiker i gång.
"Kan inte säga nej"
Företagets chef, Carola Enmark, är kluven till det tidigarelagda ätandet.
- Så är det väl med allt egentligen, vi käkar ju julmat och lussebullar redan i slutet av oktober. Som privatperson kan jag tycka att det är lite tråkigt att man inte håller på traditionerna, säger hon.
Men hon medger att hetsen bidrar till ökade intäkter.
- Semlorna är populära. Och som konditor kan man ju inte säga nej. Det är klart – man vill ju sälja.
Hennes företag fortsätter, liksom många andra, att erbjuda semlor ända till påsk. Flest säljer man trots allt fortfarande under veckan kring fettisdagen, som i år infaller den 13 februari.
De senaste åren har det gått mode i att uppfinna nya varianter av bakverket. Några exempel är semmelwrap, vinsemla, prinsessemla och wienersemla.
Semla med dipp?
En av årets nyheter är nachosemlan, som lanserats på konditori Mr Cake i Stockholm. Som namnet antyder består den av trekantiga brödbitar som doppas i mandelmassa och grädde.
Strömsholms Marketenteri i Västerås, som inte vill vara sämre, har tagit fram falukorvsemlan.
Café Oscar har hakat på flera av de tidigare trenderna, och satsar även på gluten- och laktosfria semlor som efterfrågas av allt fler. Carola Enmark är dock en aning skeptisk till de mest kreativa varianterna.
- Semmelwrapen tycker jag är helt okej, det är ändå samma grej med vetedeg, mandelfyllning och grädde. Men prinsessemla och nutellasemla blir något annat än semla.
Carola Enmark spår en motreaktion mot experimenterandet.
- Jag tror att många kommer att satsa på att göra riktigt goda traditionella semlor, att förfina smaken och kvaliteten, i stället för att göra en massa galna varianter.
Fakta: Semlans historia
Fettisdagen var traditionellt den tredje av fastlagsdagarna, som föregick den enligt katolsk sed 40 dagar långa fastan. Dagen har troligen fått sitt namn av att den utnyttjades till att äta fet mat för att stå sig under den långa avhållsamheten.
Semlan har sina förlagor i de tyska och danska fastlagsbakverken och spreds sannolikt till södra Sverige, som då var en del av Danmark, under 1600-talet.
Semlan som den ser ut i dag tog troligtvis form under 1700-talet då bagerierna på grund av lägre sockerpriser kunde göra större, runda bullar.
Mandelmassan tillkom först i slutet av 1800-talet, efter att förts in i landet av schweiziska bagare. Vanan att ha grädde under locket verkar ha kommit i gång först på 1930-talet, då en gotländsk bagare lär ha glatt sig så mycket åt att grädden kommit tillbaka efter kriget att han även spritsade den på sina fettisdagsbullar.
Källa: Boken "Semlor" av Mia Öhrn
