Girjas sameby vinner tvisten mot staten i hovrätten. Arkivbild.
Girjas sameby vinner tvisten mot staten i hovrätten. Arkivbild.

Girjas sameby vann delseger mot staten

Girjas sameby har "bättre rätt" än staten att bestämma över småviltsjakt och fiske i sina renbetesområden i fjällen, slår hovrätten fast. Enligt domstolen har samerna vunnit principfrågan – men i praktiken måste de fortsätta samsas med staten.

ANNONS

- Domen är väldigt komprimerad och komplicerad. Till skillnad från tingsrättens dom, som var ren och rak, är hovrättens dom mera åt ett kompromisshåll och mycket svårare att bedöma, säger advokat Peter Danowsky, ombud för samebyn.

Hovrätten landar i att samebyn har "bättre rätt" till jakt och fiske i området än vad staten har. Men det betyder inte att samebyn på egen hand kan förfoga över jakt- och fiskerättigheterna. Dagens system, där länsstyrelserna upplåter jakt och fiske till andra, kan inte rivas upp. De nuvarande lagreglerna strider inte mot några grundlagar och kan därför inte sättas ur spel, enligt hovrätten.

ANNONS

- Jag kan inte värdera hur mycket samebyn vunnit, det måste den göra själv, säger hovrättspresident Margareta Bergström till TT.

Vunnit delvis

Matti Berg, ordförande i Girjas sameby, är nöjd med att den samiska rätten till land och vatten har stärkts. Men tvisten om jakten och fisket är ännu inte löst, anser Berg.

- Framför allt så fastställer man ju att vi har bättre rätt till jakt och fiske och det känns ju fantastiskt bra. Men tvisten är ju inte löst. Hur upplåtelserna ska ske för jakt och fiske är fortfarande höljt i dunkel, säger han till TT.

Han kan inte säga om samebyn kommer att överklaga.

- Det är för tidigt för att säga det. Vi får höra vad våra advokater har att säga.

ANNONS

I och med att staten betraktas som förlorande part ska den betala rättegångskostnaderna, och ersätta Girjas sameby med drygt fyra miljoner kronor.

Samebyn har alltså vunnit den principiella frågan. Men att den inte ges ensamrätt till jakt och fiske ser Girjas advokat som en besvikelse.

- I den viktiga frågan, att staten som fastighetsägare inte har den rätt som staten hela tiden har hävdat utan att samebyn har bättre rätt, så är domen samma framgång som i tingsrätten. Men när domstolen anser att upplåtelserna kan fortsätta som tidigare så är det en besvikelse, säger Peter Danowsky.

"Viktig fråga"

Staten företräds av justitiekansler Anna Skarhed som har svårt att se att hovrättens dom har någon praktisk betydelse för samebyns rätt att förfoga över jakt- och fiskerättigheterna, vilket var deras önskemål. Hon kan i dag inte svara på om staten kommer att överklaga domen.

- Det har jag ingen uppfattning om. Jag måste läsa domen mycket noggrannare.

ANNONS

TT: Har det varit en viktig sak att driva för staten?

- Det är en viktig fråga därför att samernas rättigheter och rennäringen är en viktig fråga. Men jag har tidigare sagt att det egentligen kanske hade varit lyckligt om man kunde ha diskuterat detta på ett annat sätt för att komma fram i de frågor som det konkret handlar om, nämligen möjligheterna att utöva sin närig som samebyn vill kunna göra, säger Anna Skarhed.

Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S) understryker att regeringen inte ska ha synpunkter om domstolars avgörande, men säger i ett skriftligt uttalande till TT:

"Jag noterar att hovrätten gör en delvis annan bedömning än tingsrätten. Nu kommer det göras en ordentlig analys av domen, som berör principiellt mycket viktiga frågor, och regeringen håller sig informerad om den fortsatta processen."

Länsstyrelserna fortsätter besluta

Sammanfattningsvis fortsätter alltså länsstyrelserna att besluta om jakt och fiske, precis som i dag – om ingenting händer.

- Domen kan ju överklagas så klart, och för det andra kan länsstyrelsen se att bedömningen är att det inte är statens jakt- och fiskerätt den upplåter, utan samernas. Det kanske påverkar deras bedömning. Detta kan också mycket väl bli en politisk fråga, säger Margareta Bergström.

ANNONS

Svenska jägareförbundet är mer positiva till hovrättens dom än tingsrättens tidigare dom.

- Men vi skulle gärna ha haft det ännu tydligare, att de lade fast att staten som fastighetsägare även har rätt att upplåta jakt och fiske. Nu grundar sig upplåtelserna på den lagstiftning vi har. Det är väl på kort sikt bra men på lång sikt råder fortfarande en osäkerhet kring vad som kommer att gälla, säger Hans Geibrink, jaktvårdskonsulent på Svenska Jägareförbundet.

Matti Berg har svårt att se att länsstyrelsen ska kunna besluta om jakt och fiske utan att samråda med samebyn.

- Det borde vara omöjligt nu så som jag ser det, med tanke på att vi har fått starkare rätt än staten. Det ska bli väldigt intressant att se hur det tolkas framöver.

TT

Bakgrund: Girjasmålet

Sedan 1993 har allmänheten haft möjlighet att jaga i större delen av den svenska fjällkedjan. De statliga länsstyrelserna administrerar tillstånd och återrapportering.

Den fria småviltjakten har lett till upprepade protester från samiskt håll. Bland annat har samerna hävdat att de är bäst lämpade att avgöra var jakt kan ske utan att störa renarna.

Girjas sameby, med stöd av Svenska samernas riksförbund, stämde staten i maj 2009. Rättegången i Gällivare tingsrätt hölls sex år senare.

Girjas krävde att ensamt få styra över jakten och fisket inom samebyns område ovan odlingsgränsen, vilket tingsrätten biföll i sin dom februari 2016. Medan samiska representanter fällde glädjetårar över domen kom oroliga kommentarer från jägarhåll, som befarade att småviltjakten skulle begränsas eller bli mycket dyrare med samisk beslutanderätt.

Staten överklagade domen och hovrättsförhandlingar hölls i slutet av 2017. Hovrätten meddelade sin dom den 23 januari i år.

Girjas är en fjällsameby i Gällivare kommun, med 32 registrerade renskötselföretag..

ANNONS