Stormen Alfrida orsakade stora problem och störningar i delar av landet. På bilden ett träd som fallit över bilar i Skärmarbrink i Stockholm.
Stormen Alfrida orsakade stora problem och störningar i delar av landet. På bilden ett träd som fallit över bilar i Skärmarbrink i Stockholm.

Så fick stormen Alfrida sitt namn

Den storm som nu bedarrat skulle egentligen ha hetat Svea, men det blev Alfrida i stället. Det kan tyckas vara en petitess, men ovädrens namn är inte bara kuriosa. Åtminstone inte i USA där orkaner med kvinnonamn skördar betydligt fler offer än oväder med mansnamn.

ANNONS
|

Egentligen, skriver SMHI på sin hemsida, skulle den storm som nyligen ruskade om delar av landet ha hetat Svea. Detta eftersom Svea har namnsdag den 2 januari, den dag då stormen var ett faktum, men det namnet var upptaget av ett oväder 2015. Därför valde meteorologerna Alfrida i stället, som tillsammans med Alfred har namnsdag dagen efter, och eftersom den senaste stormen hette Knut valde de – i rättvisans tecken – ett kvinnonamn.

Att Sverige namnger stormar är annars ett relativt nytt fenomen, till skillnad från många andra länder där traditionen funnits länge. För inte så länge sedan gav SMHI stormar inga namn alls, eller rättare sagt: ovädret fick oftast en benämning efter det datum eller den veckodag de inträffat. Efter denna princip finns således "Ölandsstormen 1985", "allhelgonaorkanen 1969", "julstormen 1902" eller "yrväderstisdagen 1850".

ANNONS

Gudrun satte ribban

Denna tradition kom på skam i och med den förödande stormen Gudrun 2005, som namngavs av den norska vädertjänsten. Namnet fick ett stort genomslag och tanken på att även SMHI borde namnge stormar var född.

Eftersom många av de stormar som drar in över Sverige kommer västerifrån, har de ofta redan namngivits av våra norska eller danska grannar och för att undvika förvirring använder SMHI oftast samma namn. Men om ovädret berör Sverige utan att den danska eller norska vädertjänsten utfärdat något namn – som nu senast – utgår SMHI helt enkelt från almanackan. Stormen "Simone" i oktober 2013 var första gången som ett oväder namngavs enligt denna princip.

"Ofarlig" kvinno-orkan

Hur stormar namnges kan tyckas enbart vara kuriosa, men i USA har forskare faktiskt upptäckt att det finns en skillnad om ovädret har ett mans- eller kvinnonamn såtillvida att "kvinno-orkaner" orsakar fler dödsoffer. Detta trots att namnet inte har något att göra med dess styrka. Förklaringen har att göra med att vissa orkaner framstår som mindre farliga än andra, framför allt de med väldigt feminina namn, som Cindy. Fördomar om hur kvinnor och män beter sig avgör alltså om människor tar till flykten eller inte.

Forskningen, som publicerades 2014 i Proceedings of the National Academy of Sciences, visade att om en hypotetisk orkan av det större slaget skulle döpas från om från "Charley" till "Eloise", skulle antalet dödsoffer antagligen trefaldigas.

ANNONS
TT

Fakta: Storm, orkan eller tyfon

En storm kallas det när vindhastigheten är mellan 24,5 och 32,6 meter per sekund, därutöver benämns vinden som en orkan på västra halvklotet.

När vindhastigheten i ett tropiskt oväder är 32,7 meter per sekund i öster, däremot, talar man i stället om tropiska cykloner och i västra Stillahavsområdet om tyfoner.

En orkan, tropisk cyklon eller tyfon bildas över havet i tropiska områden under lågtryck när ytvattnet är minst 26,5 grader varmt och luften i atmosfären ovanför är fuktig.

Källa: Nationalencyklopedin

ANNONS