Trotjänaren Cassini har sänt sin sista signal. In i det sista riktade rymdsonden sin antenn mot Jorden, för att kunna skicka så mycket data som möjligt från åtta instrument till forskarna. Ett av instrumenten ansvarade Institutet för rymdfysik i Uppsala för.
- Vi har under några månader åkt i gapet innanför de synliga ringarna och Saturnus molnmassor och touchat den övre atmosfären redan. Där har vi upptäckt vissa elektriska kopplingar med de synliga ringarna. Och det verkar finnas tyngre ämnen ju lägre ner vi kommer, säger Jan-Erik Wahlund, forskare vid institutet.
Stark signal
Klockan 13.54 trängde sonden extra djupt i atmosfären. Inför störtandet hoppades forskarna få se mer av ämnena.
- Vi är ett prioriterat instrument som kommer att sända data via högfrekvensantennen och få data in till sista sekunden. Vi mäter densitet, temperatur och hastighet på gasen, och så får vi en uppfattning av sammansättningen, sade Wahlund kort före kraschen.
Efteråt var han mycket nöjd:
- Det gick alldeles utmärkt. Vi fick till slut alla data. Signalen var väldigt stark, åtta mikroampere, vilket är mer än vad vi sett någonsin tidigare.
Cassini förintades på omkring 1500 kilometers höjd ovanför jätteplanetens molntäcke. Den beräknade hastigheten var 35 kilometer i sekunden. När rymdsonden slog in i allt tätare gasmassor försvann signalen till Jorden varpå farkosten brann upp i atmosfären.
Fann metansjöar
Cassini sköts upp den 15 oktober 1997 från Jorden, och färdades i sju år innan den var framme vid Saturnus. Sedan dess har massor av nya upptäckter gjorts tack vare Cassini. Mest uppmärksamhet har studierna av planetens månar fått. Bland annat hittades ett stort antal sjöar med flytande metan på månen Titan, och på månen Dione upptäckte Cassini syrejoner.
De senaste fem månaderna har Cassini roat sig med att flyga mellan Saturnus och dess ringar, och gett forskarna ny information. Enligt rymdstyrelserna Nasa och ESA hade det varit för riskfyllt att samla in detta tidigare under uppdraget.
Bränslet slut
Orsaken till att den fullt fungerande sonden förstördes är enkel: bränslet började tryta, vilket skulle göra att det så småningom skulle bli omöjligt för forskarna på Jorden att styra den. Då fanns risken att Cassini skulle krascha på någon av månarna Titan eller Enceladus, som data från sonden visat kan vara beboliga. En sådan krock ville forskarna undvika, eftersom det skulle kunna kontaminera dem och förstöra framtida forskning.
Trots att Cassinis resa är över kommer forskarna att arbeta med informationen den lämnat i flera år framöver.
- Det känns lite som en lättnad. Jag har hållit på med det här sedan 1990. Vi har fått så fantastiska data och resultat som varit ganska enastående. Den har gjort sitt den här rymdsonden med råge, sade Wahlund.
Fakta: Cassini
Cassin-Huygensuppdraget är en gemensam satsning mellan den amerikanska rymdstyrelsen Nasa, ESA och den Italienska rymdstyrelsen. Det är det första som åkt i omloppsbana runt Saturnus. Med på färden fanns sonden Huygens, som landade på månen Titan 2005.
Sverige har varit med på ett hörn, då Institutet för rymdfysik i Uppsala ansvarat för en Langmuirsond på Cassini. Langmuir beskrivs som en väderstation för elektriskt laddad gas, som ger information om bland annat temperatur och sammansättning hos atmosfären.
Källa: Nasa, Institutet för rymdfysik
