Sudong Holm har under sina tio år i hemlöshet periodvis bott på härbärgen, men också sovit utomhus och i trappuppgångar. Vintern är extra tuff, berättar han, men nu har han plats på Stadsmissionens akutboende i Stockholm.
Sudong Holm har under sina tio år i hemlöshet periodvis bott på härbärgen, men också sovit utomhus och i trappuppgångar. Vintern är extra tuff, berättar han, men nu har han plats på Stadsmissionens akutboende i Stockholm.

Risk att människor fryser ihjäl i vinter

Allt fler är akut hemlösa i Sveriges tre största städer. Läget är så allvarligt att människor riskerar att frysa ihjäl utomhus.

ANNONS
|

- Är det minusgrader och du varken har rätt eller möjlighet att komma under tak, det är klart att det blir konsekvenser och att människors liv står i fara i ett sådant läge, säger Frälsningsarméns utvecklingschef Leif Öberg.

TT:s rundringning till frivilligorganisationer som arbetar med hemlösa ger en samstämmig bild: De som inte vet var de ska sova nästkommande natt blir fler.

ANNONS

- Man hade kunnat önska sig att varje kommun med självaktning skulle införa en absolut tak-över-huvudet-garanti, inte bara för dem som är skrivna i Sverige, säger Leif Öberg.

Papperslösa ökar mest

Den grupp av hemlösa som ökar mest är de papperslösa, enligt frivilligorganisationerna. Men de ingår inte i kommunernas statistik över hemlöshet.

- När det gäller gömda, så upplever vi att trycket har ökat väldigt mycket, säger Marika Markovits, direktor vid Stockholms stadsmission.

Även hon hade önskat en nationell garanti för tak över huvudet, men tror inte att det är realistiskt i dagens politiska klimat.

- Den trend vi har nu är att väldigt tydligt beskriva vad som är det offentligas ansvar och vad som inte är det. Kommunerna jobbar väldigt mycket med att precisera vilka som står utanför och vilka som står innanför, säger hon.

ANNONS

Hemlös i tio år

Sudong Holm, 51 år, har under sina tio år i hemlöshet periodvis bott på härbärgen, men också sovit utomhus och i trappuppgångar. Vintern är extra tuff, berättar han, men nu har han plats på Stadsmissionens akutboende i Stockholm.

- Här får jag stanna så länge jag sköter mig. Det känns bra.

I Stockholm är ytterligare ett härbärge på väg att öppnas i kommunal regi, medan det i Göteborg finns planer på att hålla öppet i några av kyrkorna efter ett rullande schema under vintern.

Annika Ström Öberg, hemlöshetsstrateg inom Göteborgs räddningsmission, tycker att det är en markant sämre situation än förra vintern.

- Det är en katastrofsituation, skulle jag säga, på gatan.

Även i Malmö skulle det behövas fler härbärgesplatser, anser representanter för frivilligorganisationerna, men kommunen har inte några sådana planer. Däremot har den sociala mötesplatsen Kontrapunkt bestämt sig för att hålla nattöppet.

ANNONS

- Det här är ingen lösning på bostadsbristen, men vi behöver sätta ner foten och göra vad vi kan med de resurser vi har. Människor ska inte behöva sova på gatan, det är inte okej, säger Johanna Nilsson, aktiv i Kontrapunkt.

Ökat 30 procent

I Malmö har hemlösheten ökat med 30 procent på ett år, enligt kommunens statistik, baserad på dem som är i kontakt med socialtjänsten.

- Malmö gör mycket, socialtjänsten jobbar stenhårt med detta varje dag, säger Lars G Larsson, utvecklingssekreterare på stadskontorets välfärdsavdelning.

Kommunens ansvar är att bevilja bistånd till dem som har rätt till det, understryker han. Därtill försöker kommunen ta ansvar även för andra genom stöd till ett härbärge och övernattningsplatser för EU-migranter.

- Men visst, man behöver alltid diskutera om det är ett tillräckligt antal platser.

ANNONS

Fakta: Hemlöshet

Den senaste nationella kartläggningen av hemlösheten i Sverige gjordes 2011, då 34000 personer levde i hemlöshet eller utanför den ordinarie bostadsmarknaden. En ny nationell kartläggning görs 2017.

Socialstyrelsen delar in hemlösa i fyra olika grupper:

•De som är i akutbehov av tak över huvudet och är hänvisade till akutboenden, härbärgen, jourboenden eller sover på gatan.

•Boende på institutioner och kategoriboenden.

•De som har långsiktiga boendelösningar som ordnats av kommunen, till exempel träningslägenheter.

•De som har ordnat kortsiktigt boende på egen hand, till exempel hos vänner och bekanta.

Däremot är de som inte står i kontakt med en verksamhet som rapporterar till Socialstyrelsen inte inräknade, vilket gäller flertalet papperslösa och EU-migranter.

Källa: Hemlös 2016, en rapport från Stockholms stadsmission

ANNONS