Annika Wallenskog, chefekonom på Sverige Kommuner och Landsting, SKL. Arkivbild.
Annika Wallenskog, chefekonom på Sverige Kommuner och Landsting, SKL. Arkivbild.

Riksdagen vill ha svar om assistansdom

Försäkringskassan och regeringen ombeds komma till riksdagen för att förklara hur följderna av en uppmärksammad dom om personlig assistans ska hanteras. Vardagen för uppemot 6 000 assistansberättigade kan påverkas negativt.

ANNONS
|

- Jag har bett om att Försäkringskassan och socialdepartementet ska bjudas in igen till utskottet, säger Emma Henriksson, ordförande (KD) i riksdagens socialutskott.

Hon hoppas att de kan komma till nästa möte, den 9 november. En av hennes utskottskollegor, Liberalernas Bengt Eliasson, har begärt att riksdagen ska hålla en, helst, offentlig utfrågning om assistansen. En sådan tar dock längre tid att organisera.

ANNONS

KD har lämnat in en begäran om att riksdagen ska hålla en aktuell debatt i ämnet.

Sveriges kommuner och landsting (SKL) och förre FP-ledaren och socialministern Bengt Westerberg anser att Försäkringskassan har gjort en alldeles för strikt tolkning av den aktuella domen från Högsta förvaltningsdomstolen. Regeringen måste agera för att rädda assistansen.

Ligga lågt

- Jag tycker att regeringen snabbt ska utreda nödvändiga lagändringar och i väntan på det be Försäkringskassan ligga lågt, säger Bengt Westerberg till TT och vill se en lagändring redan till våren.

Han framhåller att myndigheten själv larmat regeringen om att den anser sig tvingad att tillämpa domen på ett sätt som strider mot grundtankar i assistansreformen om stöd till funktionshindrade.

Försäkringskassan har varnat regeringen för att domen kan få "svåröverskådliga konsekvenser för stat, kommun och enskilda" och bett regeringen göra något, med förtur. Uppemot 40 procent, runt 6000 av de lite mer än 15000 funktionshindrade som har statlig assistansersättning, kan få färre timmar beviljade för assistans för väntetid och beredskap när deras stöd ska omprövas, framhåller myndigheten.

ANNONS

Prata med

Annika Wallenskog är chefekonom på SKL. Hon säger att regeringen kanske inte ska försöka sig på ministerstyre, men att socialdepartementet borde ha en dialog med Försäkringskassan. Därtill bör en snabbutredning göras för att ändra lagen.

SKL anser att Försäkringskassan har gjort en alldeles för strikt tolkning av domen, som handlar om hur så kallad väntetid och beredskap inom den statliga assistansersättningen ska ersättas. Sådan tid ska, i princip, inte längre ersättas.

- Det blir mer en fråga om särskilda insatser vid behov. Då handlar det inte längre om personlig assistans utan om hemtjänst eftersom man inte kan ha en personlig assistent som jobbar i 20 minuter, är ledig i en timme och sedan jobbar 20 minuter igen. Det går inte att organisera arbetet så, säger Annika Wallenskog.

Det går heller inte, enligt henne, ihop med lagen som säger att det ska vara ett fåtal personer runt den assistansberättigade. Ska hemtjänsten rycka in blir det "väldigt många".

Wallenskog säger att mycket mer ansvar än i dag hamnar på kommunerna och kommunernas kostnader kommer att öka rejält. De har redan ökat, med några miljarder, på grund av vägledande domar några år tillbaka.

ANNONS

Det är barn- och äldreminister Åsa Regnér som har ansvar för den så kallade LSS-lagen, som inbegriper personlig assistans. Hon har meddelat att hon inte utesluter lagändringar.

TT

Fakta: Personlig assistans

Lagstiftningen bakom assistansen är en rättighetslag, LSS, som infördes 1994.

1994 hade 6100 personer statlig assistansersättning. 20 år senare var de över 16000.

Den statliga ersättningen är till för dem med hjälpbehov över 20 timmar per vecka.

I augusti i år hade 15156 personer statlig assistans, cirka 1000 färre än samma månad 2016.

Mellan 2000 och 2015 fördubblades utgifterna från knappt 14 till 29 miljarder kronor, om kommunernas och statens kostnader läggs samman. Den statliga assistansersättningen, den större delen, ökade från drygt 11 till nästan 25 miljarder under samma period. Förra året, 2016, minskade utgifterna.

Inför 2016 uppmanade regeringen Försäkringskassan att bidra till att bryta utvecklingen av kostnaderna. I regleringsbrevet till Försäkringskassan inför 2017 togs ordet bryta bort, men regeringen bad myndigheten att ha särskilt fokus på den ökande timutvecklingen.

Hälften av ökningen till 2015 beror på att fler grupper, genom lagändringar vid några tillfällen, har fått möjlighet till personlig assistans. Det gäller bland annat att personer som fyller 65 år har fått rätt att behålla assistans.

Källa: Regeringskansliet, Försäkringskassan

ANNONS