Åsa Regnér (S). Arkivbild.
Åsa Regnér (S). Arkivbild.

Regeringen vill ändra assistanslagen

Larmen från Försäkringskassan och drabbade har varit högljudda. Regeringen kommer därför att snabbutreda lagen om personlig assistans för att få till en ändring. Den ska presenteras till jul. Men ändringen beskrivs som "för lite för sent".

ANNONS
|

En uppmärksammad dom i Högsta förvaltningsdomstolen i somras har gjort att Försäkringskassan slagit larm om vilka som har rätt till statlig assistansersättning. Myndigheten menar att uppemot 6000 assistansberättigade som fått hjälp under väntetider mellan olika aktiviteter riskerar att förlora sin assistans.

Nu vill regeringen ändra lagen.

"Blir sönderhackat"

- Effekterna av den domen riskerar att leda till en väldigt splittrad tillvaro för personer som har personlig assistans. Livet blir sönderhackat, personer kanske inte kan ta sig till aktiviteter som man vill och man får många människor inblandade i samma insats, säger det ansvariga statsrådet Åsa Regnér (S).

ANNONS

- Det här är inte önskvärt. Intentionen är att man ska ha så självständiga liv som möjligt men effekterna av domen riskerar att motverka det. Därför har vi snabbutrett och skriver på lagändringar, fortsätter hon.

Detaljerna i lagtexten ska vara klara före jul. Hur de som får beslut om assistansersättning under tiden påverkas kan inte regeringen lägga sig i, enligt Regnér. Hon menar att man inte har rätt att be Försäkringskassan ligga lågt.

- Vi gör det här så fort som möjligt så besluten som faller ska omfatta så få som möjligt, säger hon.

Emma Henriksson, (KD) ordförande i riksdagens socialutskott, menar dock att regeringen redan nu kan införa en tillfällig lag om att skjuta upp omprövningarna som Försäkringskassan gör fram till att en ny lag träder i kraft.

"Alldeles för lite"

Samtidigt har tidigare domar från 2009 och framåt, om bland annat barn med andningsbesvär, fått en ny negativ bedömning på senare år.

ANNONS

- Vi har inte sett effekten av domen från i somras ännu. De här tidigare domarna tillsammans med regeringens signaler har fått effekten att det blivit en minskning med 1000 personer som får statlig assistansersättning, säger Emma Henriksson.

- Om de bara tänker göra ändring av domen som kom i somras så är det alldeles för lite, säger hon.

Lars Ohly, ordförande i Funktionsrätt Sverige, skriver på Twitter: "Nu hoppas jag bara att lagändringen även rättar till tidigare domar." Regnér säger att hon kommer att få en analys av domarna i december och därefter se vilka effekter de fått.

Även Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar (RBU) tycker att regeringen måste göra betydligt mer än att se över den senaste domen. Regnérs besked i dag kännetecknas av "för lite för sent", heter det i en kommentar.

ANNONS
TT

Fakta: Personlig assistans

Lagstiftningen bakom assistansen är en rättighetslag, LSS, som infördes 1994.

1994 hade 6100 personer statlig assistansersättning. 20 år senare var de över 16000.

Den statliga ersättningen är till för dem med hjälpbehov över 20 timmar per vecka.

I augusti i år hade 15156 personer statlig assistans, cirka 1 000 färre än samma månad 2016.

Mellan 2000 och 2015 fördubblades utgifterna från knappt 14 till 29 miljarder kronor, om kommunernas och statens kostnader läggs samman. Den statliga assistansersättningen, den större delen, ökade från drygt 11 till nästan 25 miljarder under samma period. Förra året, 2016, minskade utgifterna.

Inför 2016 uppmanade regeringen Försäkringskassan att bidra till att bryta utvecklingen av kostnaderna. I regleringsbrevet till Försäkringskassan inför 2017 togs ordet bryta bort, men regeringen bad myndigheten att ha särskilt fokus på den ökande timutvecklingen.

Hälften av ökningen till 2015 beror på att fler grupper, genom lagändringar vid några tillfällen, har fått möjlighet till personlig assistans. Det gäller bland annat att personer som fyller 65 år har fått rätt att behålla assistans.

Källa: Regeringskansliet, Försäkringskassan

ANNONS