Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies
Prova

Ligg på Plus från start - hela innehållet för 1 kr Fri tillgång till all lokaljournalistik.

171212-assistans-580132_se.hp_1.jpg
Barn har i högre grad än vuxna påverkats negativt efter två vägledande domar om personlig assistansk enligt rapport från Socialstyrelsen. Arkivbild.

Nya krav på regeringen efter assistansrapport

Barn har i högre grad än vuxna påverkats negativt efter två vägledande domar om assistansersättning, enligt en rapport av Socialstyrelsen. Myndigheten varnar för utvecklingen och brukarorganisationer reser krav på regeringen.

- Det är en bekymmersam helhet vi ser, men vi ser inte fulla vidden än, säger Karin Flyckt, sakkunnig och samordnare av frågor om funktionshinder på Socialstyrelsen.

Myndigheten har, på uppdrag av regeringen, studerat konsekvenserna av två vägledande domar från Högsta förvaltningsdomstolen från 2012 och 2015. Försäkringskassan började dock inte hänvisa till dem förrän under andra halvåret 2016.

Med anledning av domarna ändrade då Försäkringskassan sin tillämpning när det gäller bedömningen av det så kallade femte grundläggande behovet och vad som är grundläggande behov. Domarna har fått till följd att många har fått statlig assistansersättning indragen eller nekad. Personer har också fått indragen personlig assistans eller nekats insatser enligt lagen om särskilt stöd och service (LSS).

Mest barn

Rapporten omfattar cirka 460 fall. Av dem handlar 40 procent, cirka 180 fall, om barn.

- Barn är överrepresenterade, säger Hanna Jarvad, jurist å Socialstyrelsen och projektledare för rapporten.

Särskilt har barn med behov av hjälp med egenvård och deras möjlighet till assistans påverkats.

Funktionsrätt Sverige och Rörelsehindrade barn och ungdomar (RBU) anser att regeringen nu måste handla snabbt för att ändra lagen så att tillämpningen kan återgå till den tidigare.

- Det här är bara ännu en rapport om hur illa det är ställt inom assistansen. Regeringen måste snabbt som ögat göra lagändringar, säger Maria Persdotter, ordförande för RBU.

- Rapporten visar lite som väntat att de som fått indragen ersättning eller nekats har fått sämre insatser och färre timmar (i kommunerna), säger Mikael Klein, intressepolitisk chef på Funktionsrätt Sverige.

Det håller inte att vänta in den stora utredningen om LSS och assistans som ska vara klar i oktober nästa år, och den har inte heller mandat som krävs, anser Klein.

Att en person får assistans indragen eller nekad betyder inte att personen blir helt utan. I många fall, men inte alla, får de som förlorar sin statliga assistansersättning i ställer insatser från kommunen och eller via annan lagstiftning. Men kommunernas möjligheter att träda in på ett likvärdigt sätt skiljer sig mycket i landet, timmarna kan bli färre och vissa insatser är svårare för kommunerna att klara. Det handlar om sondmatning, till exempel.

Svårare bo själv

För barn för vilka timmar dragits in eller nekats har ett alternativ för en del föräldrar blivit att nyttja avlösning i hemmet. Socialstyrelsen påpekar att det inte ger samma möjlighet för barnet att leva ett självständigt liv med assistans, till exempel åka på utflykter.

- På sikt kan möjligheterna att växa upp hemma påverkas, säger Hanna Jarvad.

Domarna och den ändrade tillämpningen har lett till att både ansvar och kostnader för assistans har skjutits över från stat till kommunerna.

- Det handlar om personer med stort behov av hjälp. Behoven ändras inte för att rättspraxis ändras, säger Hanna Jarvad.

Fakta: Personlig assistans

Lagstiftningen bakom assistansen är en rättighetslag för funktionshindrade, LSS, som infördes 1994.

1994 fick 6 100 personer statlig assistansersättning. 20 år senare var de över 16 000.

Den statliga ersättningen är till för dem med hjälpbehov över 20 timmar per vecka.

Kommuner ska stå för assistansen för dem med mindre behov än 20 timmar/vecka.

I augusti i år hade 15 156 personer statlig assistans, cirka 1 000 färre än samma månad 2016.

Mellan år 2000 och 2015 fördubblades utgifterna från knappt 14 till 29 miljarder kronor, om kommunernas och statens kostnader läggs samman. Den statliga assistansersättningen, den större delen, ökade från drygt 11 till nästan 25 miljarder under samma period. Förra året, 2016, minskade utgifterna något.

Inför 2016 uppmanade regeringen Försäkringskassan att bidra till att bryta utvecklingen av kostnaderna. I regleringsbrevet till Försäkringskassan inför 2017 togs ordet bryta bort, men regeringen bad myndigheten att ha särskilt fokus på den ökande timutvecklingen.

Hälften av ökningen till 2015 beror på att fler grupper, genom lagändringar vid några tillfällen, har fått möjlighet till personlig assistans. Det gäller bland annat att personer som fyller 65 år har fått rätt att behålla assistans.

Källor: Regeringskansliet, Försäkringskassan

MEST LÄST