Hamidullah Hamidi, 28, från Afghanistan, Ola Alhaj, 26, från Syrien, och Shukri Jama Ali, 24, från Somalia, ska rösta för första gången i sitt nya hemland.
Hamidullah Hamidi, 28, från Afghanistan, Ola Alhaj, 26, från Syrien, och Shukri Jama Ali, 24, från Somalia, ska rösta för första gången i sitt nya hemland.

Nya i Sverige: Det är jätteviktigt att rösta

Många som är nya i Sverige – med rösträtt för första gången – låter bli att rösta. Inte så konstigt, anser tre unga Malmöbor som själva för första gången fått röstkort hem i brevlådan. De känner många i Malmö som inte vet någonting om svensk politik.

ANNONS
|

Valdebatten kokar och politikerna stressar runt från morgon till kväll för att nå ut – men de når inte alla.

- På somaliska förstår jag allt, men när jag läser svenska så förstår jag inte så mycket. Så är det för många invandrare i Sverige, säger Shukri Jama Ali.

Hon har varit i Sverige i sex år och läser svenska på högsta SFI-nivån. Själv tänker hon absolut använda sin rösträtt till kommun och landsting och hon kan få den information hon behöver via skolan och genom att läsa nyheter på lättläst svenska. Men så är det inte för alla, understryker hon.

ANNONS

- Jag kan gå in och läsa. Men många kan inte läsa. De finns många som inte kan lyssna på radio, för de förstår ingenting, och de kan inte läsa tidningar, säger hon.

Hamidullah Hamidi, 28 år, från Afghanistan, instämmer.

- Jag känner många som inte vet något om svenska partier. De vet ingenting, så de vet inte vad de ska rösta på.

"Lite underordnat"

I förra riksdagsvalet röstade nio av tio inrikes födda, men bara sju av tio som är födda utomlands. I kommunfullmäktigevalen, där även personer utan svenskt medborgarskap kan rösta, var skillnaden ännu större: 86 procent av de svenska medborgarna röstade, men bara 34 procent av de utländska medborgarna med rösträtt.

- För dem som varit kort tid i landet är fokus på att få arbete och bostad och det politiska är kanske lite underordnat, säger Pieter Bevelander, professor vid Malmö universitet, som studerat valdeltagande bland utrikes födda.

ANNONS

Han ser det som att det finns ett visst demokratiskt underskott, eftersom den här delen av befolkningen inte är representerad i politiken på samma sätt som andra grupper. Men det finns en uppåtrörelse – ju längre tid en person har varit i Sverige, desto större är sannolikheten för valdeltagande.

- Efter 20 år hittar du knappast någon skillnad mellan socioekonomiskt likvärdiga personer. Även inom den svenska befolkningen är det ett lägre valdeltagande bland lågutbildade och låginkomsttagare.

"Jätteviktigt att rösta"

Shukri Jama Ali, Hamidullah Hamidi och Ola Alhaj tar sina nyvunna demokratiska rättigheter på allvar.

- Det är jätteviktigt att rösta, säger Ola Alhaj, 26 år, ursprungligen från Syrien.

Men valet gör henne lite stressad.

- Det finns många förslag, de lovar så mycket, men vi vet inte.

ANNONS

På frågan om de tre kan nämna någon svensk politiker blir de tveksamma. Jo, statsministerns namn kan de. Men när de får frågan om de känner till Ulf Kristersson blir det tyst. Annie Lööf? Lika tyst. Jimmie Åkesson?

- Nej, är det Moderaterna eller?

Skratt utbryter när de får höra att han är Sverigedemokrat.

Jobben viktigast

Sverigedemokraterna är annars ett av få partier som de spontant kan nämna vid namn.

- Min kompis har berättat för mig att Sverigedemokraterna inte vill ha så mycket invandrare, säger Hamidullah Hamidi.

- Och nu kommer kanske Alliansen och Sverigedemokraterna att jobba tillsammans, säger Shukri Jama Ali.

De är eniga om att jobben är den viktigaste frågan i valet – det är alldeles för svårt att hitta jobb, anser de. Anhöriginvandring är en annan central fråga för Hamidullah Hamidi och Shukri Jama Ali, som båda kommit till Sverige utan sina familjer.

ANNONS

- Det är jättesvårt att leva ensam. Jag är ensam här, jag har bott här i nästan sex år och på hela den tiden har jag inte träffat min mamma, säger Shukri Jama Ali.

TT

Fakta: Nya svenskar – en växande väljargrupp

Cirka 146000 personer av dem som har rösträtt till riksdagen i årets val har fått svenskt medborgarskap efter det förra valet 2014 (siffran gäller dem som hunnit få medborgarskap fram till och med juni).

Motsvarande grupp i valet 2014 bestod av 127000 personer.

Rösträtt till riksdagen har den som är svensk medborgare och är eller har varit folkbokförd i Sverige.

Utländska medborgare kan ha rösträtt till kommun och landsting. De som kommer från EU-länder, Island och Norge har detta direkt då de blir folkbokförda här. Medborgare från andra länder som har varit folkbokförda i Sverige i tre år i följd före valdagen har också rösträtt i den kommun och det landsting de är folkbokförda i.

I riksdagsvalet 2014 var valdeltagandet 89 procent bland inrikes födda och 72 procent bland utrikes födda.

I kommunfullmäktigevalet 2014 deltog 86 procent av röstberättigade svenska medborgare och 34 procent av röstberättigade utländska medborgare.

Källor: Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten

ANNONS