Om försvaret får de 168 miljarder fram till 2030 som regeringens utredare föreslår för att möta de materielbehov som finns skulle försvarsbudgeten öka från dagens nivå kring 50 miljarder kronor per år till drygt 80 miljarder kronor 2030, enligt Konjunkturinstitutets beräkningar.
Första året kostar behovet cirka tre miljarder kronor utöver dagens nivå, sen ökar det kumulativt, likt en trappa. Det motsvarar i runda slängar ett höjt barnbidrag på 200 kronor per år, för varje år fram till 2030 med start 2021, enligt Konjunkturinstitutets prognoschef Ylva Hedén Westerdahl. Det skulle alltså motsvara ett barnbidrag 2030 på i storleksordningen lite över 3000 kronor per månad. Från första mars ligger det på 1250 kronor.
Ändrar inte utsikter
Det kan låta mycket för ett barnbidrag, men statsfinansiellt är det inte jättemycket pengar, enligt Ylva Hedén Westerdahl och Nordeas chefsanalytiker Torbjörn Isaksson.
- Det är inte mycket ur ett makroekonomiskt perspektiv. Det ändrar inte utsikterna för statsbudgeten på något avgörande sätt, säger Torbjörn Isaksson.
Men det blir förstås ytterligare ett krav som ska vägas mot andra åtgärder i statsbudgeten, som exempelvis ett höjt barnbidrag.
Svårare nå mål
- Och det blir lite svårare att nå balansmålet (0,3 procents överskott i statsbudgeten), säger Ylva Hedén Westerdahl.
I dag ligger försvarets utgifter i förhållande till Sveriges BNP på omkring en procent. Om anslagen höjdes utifrån utredarens förslag skulle försvarsanslaget stiga till omkring 1,6 procent, beroende på hur mycket BNP stiger fram till 2030. Som jämförelse lade Sverige så mycket på försvaret senast 2002. Nato-länderna har som mål att lägga två procent av BNP på försvaret.