Hösten 2017 föll IS så kallade kalifat i Syrien och Irak. Men terrorgruppen har långt ifrån gett upp, säger Gunnar Karlson, chef för militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (Must).
- Deras grundläggande ideologiska övertygelse har inte ändrats. Avsikten att ställa till skada i väst, och i det ingår även Sverige, har inte försvunnit, och även om förmågan nu är reducerad finns det ingen anledning att tro att hotet kommer att försvinna, säger Gunnar Karlson till TT.
Efter IS kollaps befarar Gunnar Karlson att terroristhotet kan ta nya former.
- Man kan till exempel tänka sig att det kan skapas nya organisationer eller nya konstellationer av aktörer. Man kan tänka sig att de försöker hitta andra geografiska områden där de kan skapa ostörda baser, säger han.
Nya basområden
Taktiken i hur terrorattentat genomförs kan också utvecklas.
- Typiskt har det ju de senaste åren gått från stora komplexa attacker som är relativt lätta att avslöja i förväg till att man snarare uppmuntrar spontant enskilt agerande, vilket gör det mycket svårare för säkerhetstjänster och polis, säger Gunnar Karlson.
Än så länge ser inte Must att IS omgrupperat till något nytt område där de kan sätta upp nya baser.
- Det är verkligen något som underrättelsetjänster över hela världen letar väldigt intensivt efter. Vi har de senaste åren sett försök till etableringar i Libyen som inte har lyckats. Jag vågar inte säga var nästa basområde finns men vi vet att det är något vi måste hålla ögonen på.
IS sammanbrott ger troligen al-Qaida och andra våldsbejakande islamistiska grupperingar möjligheter att växa och förnyas, enligt Must.
- al-Qaida finns fortfarande kvar. Det finns också olika regionala och lokala organisationer som i olika utsträckning har knytning till de här centralorganisationerna. Vi får räkna med att den förändringen kommer att fortsätta. Dels för att rörelsernas själva karaktär är sådan, men också för att de vet att det blir svårare för underrättelse- och säkerhetstjänster att följa dem om de hela tiden ändrar sina strukturer.
Inte räkna bort
Nyligen kopplade jihadister med band till al-Qaida greppet om Idlib i nordvästra Syrien.
TT: Är al-Qaida på frammarsch efter IS sammanbrott?
- Det är för tidigt att säga om al-Qaida kommer att ta till sig mer av den roll som Daesh (IS) hade under de senaste åren eller inte. Men när man talar hotaktörer ska man aldrig räkna bort al-Qaida, säger Gunnar Karlson.
Ungefär 100 svenska IS-krigare befinner sig fortfarande kvar i konfliktzonen.
- Vi kan se bland de aktörerna allt från sådana som vi bedömer kommer att välja att stanna och slåss till sista blodsdroppen, till de som skulle vilja återvända hem om de kunde men som inte kan det i den miljö de finns i dag.
Fakta: IS-anhängare från Sverige
Omkring 300 personer har sedan 2012 rest ned till Syrien och Irak för att ansluta sig till våldsbejakande islamistiska grupper i regionen, främst IS.
Cirka hälften av dem har återvänt.
Ett 50-tal tros ha dödats. Runt 100 personer finns kvar i konfliktområdet.
Resandet var som störst 2013 och 2014, därefter började resandeströmmen klinga av. 2016 reste ett tiotal personer.
Återvändandet började mattas av 2016. Förra året handlade det om ett tiotal personer.
Säpo har samtal med alla som återvänder. Finns det anledning att anta att brott har begåtts inleds en förundersökning.
Källa: Säpo
Fakta: Must
Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (Must) är en avdelning på Försvarsmaktens högkvarter.
Must har huvudansvar för att klarlägga säkerhetshot mot Försvarsmakten. Det kan handla om främmande underrättelseverksamhet (spioneri och signalspaning), kriminalitet, terrorism, sabotage och subversion.
Avdelningen bedriver också försvarsunderrättelsearbete till stöd för svensk utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik. Den har även säkerhetsskyddsansvar för totalförsvarsmyndigheterna.
Must är även det säkerhetsorgan som har hand om den svenska underrättelseverksamheten utomlands.
Cirka 30 procent av personalen utgörs av officerare och resterande 70 procent av civil personal.
Chefen för Must är generalmajor Gunnar Karlson.
