Den kongolesiske gynekologen och människorättsaktivisten Denis Mukwege under ett besök i Visby.
Den kongolesiske gynekologen och människorättsaktivisten Denis Mukwege under ett besök i Visby.

Mukwege hoppas på Sverige i FN:s säkerhetsråd

Den internationellt prisade kongolesiske gynekologen och människorättsaktivisten Denis Mukwege vill att omvärlden sätter in sanktioner mot president Joseph Kabila. Mukwege hoppas att Sverige driver frågan som ordförandeland i FN:s säkerhetsråd.

ANNONS
|

- Jag tror att ett första steg är att sätta in sanktioner mot Kabila och hans system, att för det andra pressa Kabila att avgå och att sedan under en kort period ha ett övergångsstyre som kan organisera fria, rättvisa, trovärdiga och kontrollerbara val, säger Mukwege i en TT-intervju under Almedalsveckan i Visby.

Sverige är under juli ordförandeland i FN:s säkerhetsråd, och där ingår bland annat ansvar för rådets dagordning. Mukwege säger att Sverige alltid kämpat för demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhet samt att ordförandeskapet är ett gyllene tillfälle att ta upp situationen i hans plågade hemland Kongo-Kinshasa.

ANNONS

Pratat med Wallström

Mukwege pekar på att president Kabila vägrar avgå trots att hans mandatperiod löpte ut redan 2016, samt att FN krävt att rättvisa val måste hållas senast 2017. Nu är det hög tid att sätta press på presidenten genom sanktioner för att tvinga bort honom och att i grunden förändra ett genomkorrupt system, säger Mukwege.

TT: Har du sagt det till utrikesminister Margot Wallström?

- Ja, det har jag gjort. Jag träffade henne och sade att alla medel måste användas för att bli av med det här systemet.

Enligt FN har demonstrationer mot att Kabila sitter kvar flera gånger slagits ned mycket blodigt av regeringens säkerhetsstyrkor. I februari larmade FN om att 15 personer dödades vid fredliga demonstrationer på nyårsafton, och i slutet av juni slog FN:s utredare i landet fast att både miliser och regeringsstyrkorna begår grova brott mot mänskligheter i Kasai-regionen.

Mer ont än gott

Den 63-årige Denis Mukwege startade 1999 Panzisjukhuset i Kongo-Kinshasa där han trots mordförsök och hot sedan dess arbetat för att hjälpa otaliga våldtäktsoffer från striderna i området. Han har fått många internationella priser och har flera gånger varit nominerad till Nobels fredspris.

ANNONS

Mukwege ger ett lugnt och eftertänksamt intryck. Han talar långsamt och väljer orden med omsorg.

Han har inga förhoppningar om att Kabila ska arbeta för försoning, utan säger att presidenten snarare gör mycket mer ont än gott.

- Han ljuger för sitt folk och har ingen respekt för demokrati, för FN:s säkerhetsråd eller ens vad han själv tidigare har sagt.

Hjälp med pengar

Vårdverksamheten som Mukwege driver får ekonomiskt stöd av Pingstmissionens biståndsorganisation PMU och Läkarmissionen.

Han säger att han kan hitta finansiering för arbetet med offer för sexuellt våld, men det är mycket svårare att få pengar till vården av kvinnor och barn som utnyttjats under slavliknande förhållanden inom exempelvis gruvindustrin och som fått svåra fysiska men, säger han.

- Där kan den svenska regeringen hjälpa oss, så att inte dessa kvinnor och barn diskrimineras.

Mukwege säger också att han och hans medarbetare i ett projekt har räddat kvinnor och barn undan gruvindustrin och hjälpt dem hitta annan försörjning respektive utbildning. Men även här saknas tillräcklig finansiering.

ANNONS

- Den svenska regeringen kan hjälpa oss att hjälpa också de här människorna, säger Mukwege.

TT

Fakta: Denis Mukwege

Denis Mukwege föddes i nuvarande östra Kongo-Kinshasa 1955 och utbildade sig till läkare i Burundi.

På 1980-talet, efter att ha specialiserat sig inom gynekologi och obstetrik, blev han chefläkare på missionssjukhuset i Lemera i provinsen Syd-Kivu i hemlandet.

Under 1990-talets krig anfölls sjukhuset och han flydde med familjen till Kenya. Han återvände 1999 för att starta Panzisjukhuset i Bukavu där han sedan arbetat för att hjälpa otaliga våldtäktsoffer från kriget i området.

Mukwege har utsatts för mordförsök och mängder av hot. Men har samtidigt prisats internationellt för sina insatser, bland annat i form av FN:s människorättspris 2008, Palmepriset 2009, Right Livelihood-priset 2013 och EU-parlamentets Sacharovpris (2014). Flera gånger har han dessutom varit nominerad till Nobels fredspris.

ANNONS