Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies
Prova

Ligg på Plus från start - hela innehållet för 1 kr Fri tillgång till all lokaljournalistik.

180131-dodsfallutredning-607037_se.hp_1.jpg
Socialstyrelsens granskningar av barndödsfall efter brott ger en fingervisning om att det inte görs tillräckligt många orosanmälningar om barn som far illa. Arkivbild.

Missade orosanmälningar kring dödade barn

Kring sex barn som senare dödades av en nära anhörig 2016–2017 gjordes bara orosanmälan i ett fall. Och den ledde aldrig till att socialtjänsten gjorde någon utredning. Nu vill Socialstyrelsen utreda hur systemet med orosanmälningar fungerar.

Många yrkesgrupper är skyldiga enligt lag att slå larm till socialtjänsten vid misstanke om att ett barn far illa, till exempel anställda inom skolan och hälso- och sjukvården.

- På nationell nivå har vi en väldigt dålig bild av hur många anmälningar som görs, av vem som anmäler och vad som görs efter anmälningar. Vi får inte sammanställa sådana uppgifter, säger Marie Nyman, utredare på Socialstyrelsen.

Helhetsbilden saknas alltså, men Socialstyrelsens granskningar av barndödsfall efter brott ger en fingervisning om att anmälningsplikten inte följs. Därför vill Socialstyrelsen nu inleda en studie om orosanmälningar.

Hälften utreddes

Bara i drygt 40 procent av dödsfallen 2008–2017 hade en orosanmälan gjorts innan barnet dog. Och bara hälften av de anmälningar som gjordes ledde till att socialtjänsten inledde en utredning.

Ibland kan det bero på okunnighet, ibland på bristande civilkurage, konstaterar Socialstyrelsen i en rapport. Det kan också finnas en rädsla hos hälso- och sjukvårdspersonalen för att relationen till barnet eller föräldrarna ska skadas om man gör en anmälan.

Även på en annan punkt finns indikationer om att lagen inte följs: Hälso- och sjukvårdspersonal ska erbjuda information, råd och stöd till patienternas barn om föräldern har en psykisk störning, allvarlig fysisk sjukdom eller är missbrukare. Men trots att de barn som dödades ofta hade föräldrar med sådana problem hade barnen inte erbjudits information, råd och stöd.

- Personalen följer inte den lagstiftning som finns, säger Marie Nyman.

Fem barn om året

I genomsnitt dödas fem barn och 29 vuxna om året genom våld från en närstående eller tidigare närstående. Det dödliga våldet mot både barn och vuxna har minskat successivt sedan 1970-talet.

- I grund och botten handlar det om att vi har ett välfärdssystem som är relativt robust. Vi har en bra skola och vi har en sjukvård som fångar upp mycket, trots allt. Sedan handlar det också om att psykiatrin har utvecklats mycket sedan 1970-talet, till exempel när det gäller medicinering mot depression och ångest, säger Marie Nyman.

Fakta: Dödligt våld i nära relationer

60 procent av barnen som dör till följd av våld från en närstående är under nio år, visar en genomgång som omfattar 2008–2017.

I 40 procent av fallen hade en orosanmälan tidigare gjorts kring barnet, men bara hälften av dessa anmälningar ledde till utredning.

45 procent av barnen dödades av sin biologiska pappa eller styvpappa, cirka 20 procent av sin biologiska mamma.

I knappt hälften av fallen hade gärningspersonen varierande grad av psykisk ohälsa.

När vuxna dödas i nära relation är offret i 95 procent av fallen en kvinna och gärningspersonerna i 98 procent av fallen en man.

85 procent av offren dödades av sin partner eller tidigare partner. I 75 procent av fallen när partner eller tidigare partner var gärningsman skedde brottet i samband med separation.

I 60 procent av fallen led gärningsmannen av psykisk ohälsa och 50 procent av risk- eller missbruksproblem.

I 15 procent av fallen fanns konstaterat eller misstänkt hedersmotiv.

Källa: Dödsfallsutredningar 2016-2017, en rapport från Socialstyrelsen

Fakta: Färre dödliga våldsbrott i nära relation

Antalet barn och vuxna som dödas av en närstående eller tidigare närstående har minskat successivt sedan 1970-talet.

I genomsnitt dödas fem barn och 29 vuxna om året.

Medan dödstalen går ner ökar misshandelsanmälningarna när det gäller barn.

Antalet anmälda misshandelsbrott mot barn i åldern 0-17 år ökade med 14 procent mellan 2015 och 2016, vilket antas bero på en ökad benägenhet att anmäla.

Minst 150 000 barn i Sverige lever i familjer där det förekommer våld mot en förälder eller annan vuxen.

2016 anmäldes cirka 12 400 fall av våld mot vuxna från en person med nära relation till offret. I dessa fall anses anmälningsbenägenheten vara låg. Enligt en studie från Brottsförebyggande rådet anmäls bara 3,9 procent av dessa misshandelsfall.

Källa: Dödsfallsutredningar 2016-2017, en rapport från Socialstyrelsen

MEST LÄST