Som förste regeringschef när den nya tyska regeringen nu är på plats bjöds statministern in till ett möte med förbundskansler Merkel. Om det är ett tecken på tysk uppskattning eller bara rör sig om en schematisk slump kan vi låta vara osagt. Men klart är att de båda ledarna avhandlade en lång rad ämnen när de träffades i den tyska huvudstaden – ett möte som i mångt och mycket tog sikte på nästa veckas EU-toppmöte i Bryssel.
Vid en pressträff lyftes USA:s planerade tullar på stål och aluminium fram.
- Vi anser att de tullar som USA aviserat talar emot WTO:s grunder och om möjligt måste ändras eller lösas genom samtal, sade Merkel.
- Vi kommer säkert att ta upp detta på nästa veckas Europeiska råd, fortsatte hon.
"För långsamt"
En annan – brådskande – fråga är migrationen. Planen är att redan i juni ha kommit överens om ett gemensamt europeiskt asylsystem. Hittills har dock förhandlingarna gått trögt.
- Det är inte så att det står stilla. Det händer saker, men det händer för långsamt. Det gäller att påskynda det arbetet och sätta ihop grupper som kan jobba fram konkreta förslag på hur det ska gå till, säger Stefan Löfven till TT.
Huvudproblemet är att vissa länder, som Tyskland och Sverige, vill se en jämnare fördelning av asylsökande mellan EU-länderna. En rad länder, främst i Östeuropa, säger dock tvärt nej till en automatisk fördelning.
- Klarar inte vi att få en lösning på plats så skadar det EU. Det har inget land glädje av, inte Polen, inte Ungern eller något annat land. Sedan tycker jag mig höra att det finns mer utav en diskussion och en kompromissvilja hos flera, så det är bara att arbeta på, säger statsministern.
Vill omprioritera
Efter de nyss avslutade tyska regeringsförhandlingarna har Tyskland sagt att man är beredd att gå med på en ökad EU-budget, när nästa långtidsbudget nu förhandlas.
- Det betyder förstås inte att alla önskemål kommer att infrias, säger Merkel och intygar att alla nettobetalare, som Sverige och Tyskland, arbetar tätt tillsammans för att hålla nere utgifterna.
Samtidigt betonar hon att det måste finnas pengar till de nya åtaganden som EU vill satsa på.
- Frågan är ju vad pengarna används till, vilka prioriteringar som görs.
Sverige säger tydligt nej till ökade EU-utgifter.
- Vi kan inte acceptera en situation där Sveriges hela kommande reformutrymme äts upp av en ökad EU-avgift. Det går inte, säger Löfven och förespråkar liksom Merkel att det görs omprioriteringar.
Talade Ryssland
- Vill man prioritera upp vissa saker så får man prioritera ner andra. Den typen av diskussioner är tyskarna helt och fullt med på att vi ska föra, så det är inte bara så att tyskarna vill brassa på, säger Löfven till TT.
Angela Merkel och Stefan Löfven gav också sitt stöd till Storbritannien.
- All användning av kemiska vapen är fullständigt oacceptabelt och vi ställer oss helt bakom det brittiska kravet att Ryssland måste förklara hur det här nervgiftet har kommit att kunna användas i mordförsök i Storbritannien, sade Löfven.
Fakta: EU:s långtidsbudget
EU:s långtidsbudget gäller för sju år i taget och sätter ramarna för hur mycket som kan satsas i varje årsbudget. Nuvarande budget, för åren 2014–20, landade kring 960 miljarder euro, med regionalstöd (cirka 35 procent) och jordbruksstöd (knappt 40 procent) som klart största utgifter.
Budgeten föreslås av EU-kommissionen, men fastslås gemensamt av medlemsländerna och EU-parlamentet.
