Av de som började gymnasiet hösten 2013 var det ungefär en tredjedel som inte tog en examen i fjol, våren 2016. Arkivbild.
Av de som började gymnasiet hösten 2013 var det ungefär en tredjedel som inte tog en examen i fjol, våren 2016. Arkivbild.

Många elever missar gymnasieexamen

I fjol var det ungefär två tredjedelar av alla gymnasister som tog en examen. En tredjedel gjorde det inte – och skillnaderna är stora från kommun till kommun, visar en ny undersökning.

ANNONS
|

Undersökningen – som Lärarnas Riksförbund har gjort utifrån siffror från Skolverket – följer den årskull elever som började första klass hösten 2004, och som tog studenten våren 2016. I fjol var det knappt 65000 elever som tog en gymnasieexamen, medan knappt 35000 inte gjorde det.

Det innebär att ungefär en tredjedel av årskullen inte tog en gymnasieexamen då, av ett eller annat skäl.

- Jag reagerade på att det var så många som faller ifrån, det måste jag säga att jag blev lite förskräckt över, säger Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund.

ANNONS

Siffrorna mildras

Flera av eleverna kommer dock att ha fixat en examen på några års sikt, något som har visat sig när man följt upp tidigare årskullar.

- Jag tror att siffrorna skulle mildras något, men på något sätt är upplägget att du ska gå genom systemet. Det är plan A, säger Åsa Fahlén.

Gymnasiet är frivilligt och det går att hoppa av när man vill. Fahlén tror inte på att göra gymnasieskolan obligatorisk.

- Men däremot tror jag att man kan öka förutsättningarna för att man faktiskt hittar något som känns bra för en. Det handlar om att tidigare i skolan förstärka studie- och yrkesvägledningen, säger hon.

Särskilt stöd

Andra saker som hon tror kan göra att fler tar en gymnasieexamen är dels att det görs tidigare insatser med särskilt stöd i skolan till dem som behöver det, och dels att lärarna måste få mer tid för varje elev – inte bara i klassrummet.

ANNONS

- Framför allt handlar det om att man behöver tid till för- och efterarbete. Att på ett kvalitativt sätt planera sin undervisning utefter den gruppen och de eleverna man har. För även om det är samma saker man undervisar om, så är det nya individer med nya förutsättningar. Och man måste efter varje lektion ha tid och möjlighet för reflektion – "hur gick det här?", säger Åsa Fahlén.

Andelen elever som tar examen skiljer sig mycket mellan landets kommuner, enligt undersökningen. Det visar att Sverige inte har en likvärdig skola, anser hon.

- Det är därför som vi tycker att staten ska ta ett större ansvar, säger hon.

TT

Fakta: Kommunerna

Det skiljer sig åt mellan landets kommuner gällande hur stor andel av eleverna som började gymnasiet och som sedan fullföljde till en examen inom tre år, till våren 2016. Det handlar alltså om den årskull som började första klass hösten 2004, och som har kommunen ifråga som hemkommun.

I exempelvis Åsele, Lessebo, Norberg, Ragunda och Sigtuna var det fler än hälften av eleverna som inte nådde examen inom tre år.

Medan i kommuner som Öckerö, Aneby, Lomma, Tranås och Grästorp var det ungefär en femtedel som inte nådde examen.

Totalt i landet tog 64987 elever gymnasieexamen våren 2016 (65 procent), 34726 gjorde det inte (35 procent).

Källor: Lärarnas Riksförbund, Skolverket

ANNONS