- Det viktiga här är att människor får en riktig lön att försörja sig på. Det betyder väldigt mycket i familjen, säger hon till TT.
Enligt SVT Nyheter har antalet extratjänster ökat från cirka 4000 i maj. Orsaken till lyftet är enligt Arbetsförmedlingens generaldirektör Mikael Sjöberg att subventionsnivåerna höjts och att även nyanlända omfattas numera.
Programmet har tidigare kritiserats då det under de två första åren gav väldigt få arbetstillfällen. En förklaring till den tröga starten var enligt Ylva Johansson att det tidigare saknades lokala fackliga avtal för tjänsterna ute i kommunerna.
I valrörelsen 2014 lovade S att det skulle bli uppemot 25 000 extratjänster inom vård och omsorg och 6 000 i skolan. Men den ambitionen har steg för steg skalats ned.
Johansson hoppas i februari även ha avslutat en första samtalsrunda med parterna om så kallade etableringsjobb. Även där rör det sig om ett tvåårigt kontrakt, fast med sikte på heltidsjobb med lön på miniminivå och utbildning på betald arbetstid.
Enligt Ylva Johansson skulle etableringsjobben komplettera befintliga arbetsmarknadsåtgärder.
- Extratjänsterna vänder sig till offentlig sektor, medan etableringsjobben ju uteslutande handlar om privat sektor.
Fakta: Med lön betald av staten
De tvååriga extratjänsterna infördes av regeringen 2015. De riktas till långtidsarbetslösa och nyanlända och innebär att de får full lön för jobbet, som betalas av staten.
Det handlar i regel om offentligfinansierade jobb på myndigheter eller inom sjukvård, skola och äldre- eller barnomsorg. Men det kan även vara jobb inom kulturell eller ideell sektor.
För arbetsgivaren blir den som anställs på en statligt betald extratjänst en extra resurs för arbetsgivaren.
Ungefär hälften av tjänsterna har gått till utrikes födda. Och könsfördelningen är till skillnad från andra arbetsmarknadsåtgärder jämnt könsfördelad, visar Arbetsförmedlingens statistik.