Det är inte själva skenet från julbelysningen som Trafikverket har något emot, utan att stolparna kan ta skada av tyngden eller det vindfång som belysningen kan utgöra. Arkivbild.
Det är inte själva skenet från julbelysningen som Trafikverket har något emot, utan att stolparna kan ta skada av tyngden eller det vindfång som belysningen kan utgöra. Arkivbild.

Landsbygd sörjer stopp för julljus

Gemla i Småland blir utan juleljus i år. I alla fall längs de två huvudgatorna, för gatlyktorna längs dem ägs av Trafikverket, som arbetar för att få bort julbelysning från sina anläggningar.

ANNONS
|

- Det är väldigt tråkigt. På landsbygden behöver man lysa upp lite grann och det är väldigt uppskattat, säger Ola Aronsson, ordförande i Gemla samhällsråd.

Han tycker att Trafikverket pr-mässigt gör bort sig.

- Jag tror inte att man tänkt att "nu ska vi sätta åt landsbygden". Men det drabbar ju landsbygden, eftersom man ofta har dålig gatubelysning och just vid jultid blir detta en extra kick, det blir lite högtidligt.

ANNONS

Ingen ny policy

Hur många orter som berörs är oklart – det ser olika ut med ansvaret för vägbelysning. I större tätorter är det kommunerna som äger gatlyktorna, men i mindre orter är det ofta Trafikverket som äger belysningen längs genomfartsvägarna.

Egentligen är det ingen ny policy från Trafikverket, men på senare år har man i utskick börjat påpeka för kommunerna vad som gäller.

- Dels får andra inte koppla in sig på vårt elnät, dels är själva stolparna bara dimensionerade för belysningsarmaturen, säger Elin Isaksson, nationell samordnare av trafikregelring.

Stolparna kan ta skada av extra tyngd, eller genom att den belysning som hängs upp kan bli ett vindfång, menar Trafikverket.

- Det är trafiksäkerheten som är vårt främsta ansvar och vi vill ha koll på våra anläggningar, säger Elin Isaksson.

"Hårt slag"

SVT Jönköping har tidigare rapporterat om Hestra, som ligger i Gislaveds kommun, som också får klara sig utan julbelysning i år.

ANNONS

- Jag tycker att det är ett hårt slag mot de små samhällena, som jag tycker är lite överdrivet, säger Bengt Palmquist, ordförande i Hestra samhällsförening till tv-kanalen.

Nu blir julbelysningen också ett huvudbry för infrastrukturminister Anna Johansson (S) efter en skriftlig fråga till henne från riksdagsman Magnus Oscarsson (KD).

- Det här en fråga som verkligen drabbar landsbygdskommunerna, säger han till TT.

Han tycker att ministern borde säkerställa rätten till julbelysning.

- Det här känns byråkratiskt. Låt de här samhällena få ha fortsatt trevligt och mysigt, det är en fin tradition.

Anna Johansson säger att hon inte vill kommentera frågan för TT innan hon besvarat den i riksdagen.

ANNONS

Ola Aronsson i Gemla ser julbelysningen som en viktig symbolfråga och har nu begärt dispens hos Trafikverket. Men han har inga större förhoppningar om positivt gensvar.

- Vi får hoppas att tomten dyker upp ändå. Och så får vi väl hänga upp lite extra julbelysning i våra trädgårdar för att lysa upp.

Fakta: Belysning på mindre orter

Tidigare ägde energibolagen belysningen, men på 80- och 90-talet övergick ägarskapet till väghållarna, antingen kommunerna eller staten.

Det ser fortfarande olika ut på olika orter, men ju mindre en ort är, desto större är sannolikheten att staten, det vill säga Trafikverket, äger belysningen.

För att få hänga upp julbelysning i Trafikverkets lampor krävs tillstånd. Men Trafikverket brukar numera ge avslag.

I år har fem kommuner sökt tillstånd och fått avslag: Växjö, Jönköping, Markaryd, Gislaved och Aneby.

Tidigare år har många andra kommuner fått samma besked.

Källa: Trafikverket

ANNONS