Partiledare Jan Björklund på Liberalernas riksmöte på Aros Congress Center i Västerås
Partiledare Jan Björklund på Liberalernas riksmöte på Aros Congress Center i Västerås

L vill åter ha klasser för svaga elever

Liberalerna vill att elever som har svårt att hänga med eller är stökiga ska sättas i särskilda klasser. De två lärarförbunden tycker olika i frågan.

ANNONS
|

Liberalernas ledare Jan Björklund beskriver partiets förslag för de svaga eleverna som ett ideologiskt omtänkande för Sverige. Han anser att strävan efter inkludering och att alla barn ska behandlas lika har gått för långt.

Enligt honom skulle elever med svårigheter och stökiga elever få mer hjälp om de placerades i mindre undervisningsgrupper.

- Det är säkert så att barnen helst vill gå med sina kompisar i den stora klassen, säger Björklund.

ANNONS

- Men vi som är vuxna måste förstå att det är ännu viktigare att eleverna får med sig de kunskaper som man behöver.

Många misslyckas

Liberalerna oroas över att 17,5 procent av eleverna i dag går ur grundskolan, utan att vara behöriga till gymnasiet.

- Skolan har misslyckats med så många elever när alla ska gå i samma klass, säger Björklund.

Han ser framför sig mindre undervisningsgrupper där 3–6 elever med till exempel stora lässvårigheter får hjälp av en speciallärare.

Enligt Liberalerna så har drygt en procent av eleverna under 2000-talet gått i särskild undervisningsgrupp, jämfört med nära åtta procent i Finland. Finland har legat i topp när det gäller skolresultat i den internationella Pisamätningen.

Stigmatiserande?

Men att plocka ut elever från sina ordinarie klasser och sätta dem i mindre specialklasser har många ansett vara stigmatiserande för barnen. Björklund menar att barnen får ännu större problem senare i livet om de inte klarar skolan.

ANNONS

Han uppger att hans kontakter med skolvärlden visar att det finns ett stort stöd för partiets idéer, men att det är tabu att tala om det.

Liberalerna föreslår också att fler elever som inte klarar de mest centrala målen på de nationella proven i årskurs tre ska gå ett extra år i lågstadiet. Det får inte ses som en katastrof att ett barn måste gå om ett år.

Lärarförbund splittrade

Lärarnas Riksförbund anser att särskilda undervisningsgrupper är bra.

- Jag anser att inkluderingstanken, som i grund och botten kanske är en fin tanke, har blivit någon slags överideologi, att alla barn oavsett deras behov ska inkluderas i vanliga undervisningsgrupper. För en del barn är det inte det bästa, säger Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund.

Lärarförbundet är däremot negativt. Viktigare är, enligt förbundet, att se till att läraren har förutsättningar att anpassa undervisningen efter elevernas behov.

- Och när det inte räcker till, ha tillgång till speciallärare och specialiståtgärder, säger förbundsordförande Johanna Åstrand,.

ANNONS

Båda av förbunden är tveksamma till att låta fler elever ska gå ett extra år i lågstadiet.

- En enskild elev kan behöva mer tid. Den möjligheten finns även i dag. Men det är inte med automatik som mer tid löser utvecklingsutmaningar, säger Åstrand.

TT

Fakta:

Fler särskilda undervisningsgrupper för elever med inlärningssvårigheter och för elever som är utåtagerande

Elever som inte når de mest centrala målen i nationella proven i årskurs tre bör i normalfallet gå ett extra år på lågstadiet

Fler specialskolor och resursskolor för elever med de allra största svårigheterna, till exempel omfattande funktionshinder

Dubblera antalet speciallärare som examineras varje år från 800 till 1600 inom tio år.

Källa: Liberalerna

ANNONS